Denna historia handlar om Alva som är 4 år och har en lillebror som heter Emil och är 2år. Läs novell »
Den sjuttonåriga flickan sätter sig bakom en soptunna i den kalla snön och i sin famn har hon sin en månad gamla son. Flickan fryser och är hungrig med trots det drar hon undan sin tunna jacka och sitt linne för att ge sitt barn mat. Sonen tar tacksamt emot sin mammas värme och mjölk, den första på länge men också den sista på ett tag. Mamman vet att om inte hon får äta snart så kommer både hennes värme och bröstmjölk ta slut och då kommer de inte att överleva vintern. Läs novell »
En del sa att den var en rymdvarelse som hade bott i en stad under vattnet. En del sa att den hade muterats av radioaktivt avfall eller någon annan skit som vi människor släpper ut och en del sa att den nog smakade bättre än hamster. Den person som inte representerade vare sig ufo-nördarna eller psykopaterna-som-gillar-äta-små-husdjur, utan faktiskt vetenskapen, det vill säga zoologen som yttrade sig i kvällstidningen, sa att det var en broskfisk. Läs novell »
En dagbok av Henrik Larsson Bauman, 2007
I maj 2007 åkte jag ner till Barcelona. Jag hade sedan något år tänkt att flytta dit igen och åkte tillslut ner för att ordna ett boende. Jag bodde där tre år redan 93-96. Då gick jag i en konstskola och bodde tillsammans med min tjej Ute som undervisade i en dansskola. Det gick hårt åt mig när vi två bröt upp och jag hamnade både på psyket och på gatan i Barcelona. Här följer dagboken jag skrev i maj 2007 när jag återvände till Barcelona. Läs novell »
Precis som varje fredags eftermiddag slängde jag in en Billyspizza i mikron, satte mig i den gamla söndersuttna fåtöljen och slog på TV:n. Vänner visades som vanligt den här tiden, och Joeys kommentarer fick mig att plötsligt slänga ut ett skratt som troligen fått varenda dåre nere på kontoret att hoppas till av häpnad. Läs novell »
-Nummer 197. Högtalaren ropade ut numret med enformig röst. Hela nitton nummer kvar. 216 stod det på min lapp. Jag kramade de skrynkliga hundralapparna i min lortiga hand och drog mig sakta bort mot den träbänk som stod vid ena väggen. Läs novell »
-Nummer 12. Stod det på skylten. Hela nitton nummer kvar. 31 stod det på min lapp. Jag kramade mina hundralappar som jag hade i min hand och drog mig sakta bort mot den träbänk som stod vid väggen. Jag hade väntat i tjugo minuter på min tur och tjugo låg framför mig, innan jag kunde handla. Läs novell »
De ryska Balletdansöserna som råkade vara manodepressiva, manliga flodhästar trallade på “nu är det ju igen” samtidigt som de dansade tryckare med en tvångsätande alligator med tandvärk. När man ser sådana saker så är man inte frisk, det konstaterade Arnes expertläkare efter att han berättat denna syn för dom med djupt allvar i rösten. Läs novell »
Jag var trettiofem år och bodde i en liten villa en bit utanför Stockholm. Det var kväll och klockan var nästan sju och jag skulle precis börja laga mat. Jag öppnade kylen och tittade in men där var ingen mat. Jag undrade varför jag inte hade någon mat i kylen så jag satte mig ner vid köksbordet och tänkte efter. Läs novell »
Jag sitter fast i samma smet Det är som om skallen har rast Grått regn och slask Jag vill bara bort här ifrån men Snön faller tätt inget lätt bara svett Jag kämpar och sliter men ingenting blir rätt Jag är less på allting som kommer och går Ingenting består hella skiten ger bara sår Jag äeller en tår jag fäller en tår efter Alla dessa år Läs novell »

