Svarta Änkan

Amanda satt och tittade på klockan. ”Han är bara en timme sen. Han måste komma hem snart”. Hon hade lagat mat, oxstek med grönsaker. Han älskade den rätten. Hon hade även hunnit köpa en flaska Machado på väg hem från jobbet, som var hans favoritvin. Nu var klockan åtta och han visste att det var bestämt att de skulle äta middag tillsammans klockan sju. Amanda gick för att bättra på sitt knallröda läppstift från YSL och begrundade samtidigt sin kropp i badrumsspegeln. Den åtsittande klänningen från Versace framhävde hennes kurvor på ett mycket smickrande sätt, hon visste att han älskade när hon bar den klänningen.
Amanda och Mark möttes för första gången på Marian Goodman’s konstgalleri på 57th street på Manhattan för tolv år sedan när Amanda var där på en weekend med sin bästa vän Marie. Mark var elva år äldre än Amanda. Hon minns att han bar en mörkgrå kostym från Calvin Klein, hans hår såg välvårdat ut och han hade tredagarsstubb. De mörka ögonen och det gråspräckliga svallet fick Amanda att bli nyfiken. Han var den mystiske konsthandlaren som ingen visste någonting om, New York-borna visste bara att han var förmögen och hade den lyxigaste takvåningen på Manhattan. Men Amanda kom från den lilla ön Orust i Sverige och hade inte en aning om att han var en av New Yorks mest åtråvärda affärsman. De flesta blev förvånade när deras bröllopsfoto två år senare var på uppslaget av New York Times. ”Mark Saunders sa ja till svenska Amanda Björling i Dwell Church på Manhattan i går eftermiddag”. Det var ett storslaget bröllop och det kändes som om hela Manhattan var inbjudna. De hade köpt in porslin från Wedgwood och blommor från Ariston på 17th street. Maten stod Harold Dieterle för och den var helt fantastisk. Festen var underbar och Amanda hade aldrig dansat så mycket sedan hon kan minnas. Hon fick nypa sig själv i armen ett flertal gånger, hon kunde inte förstå att Mark ville ha henne. En svensk tjej som var född och uppvuxen i en fiskarfamilj. Hon hade inte pluggat på Yale eller ärvt massvis med pengar. Det var det han älskade med henne. Hon var hans fru och ingenting annat, eller hans ”lilla gädda” som han kallade henne. Han fann ordet gädda väldigt lustigt och med hans brytning kunde inte Amanda göra någonting annat än att skratta. Gång på gång insåg hon hur mycket han älskade henne och hon honom. Det sägs att första året av ett äktenskap alltid är svårast, men så var det inte för dem. De reste mycket, vissa gånger älskade dem flera gånger på en dag och hon fick ofta följa med på Marks affärsresor. Allt var underbart. Men nu fem år senare var deras relation allt annat än passionerad.
Amanda släckte badrumslampan och gick tillbaka till matsalen. Ljusen hade halvvägs brunnit ned, maten hade nästan svalnat. Det vibrerade till i hennes mobiltelefon. ”Älskling, ledsen att jag inte hört av mig tidigare. Jobbet kom emellan…igen. Ät utan mig, kommer hem när du somnat. Puss, M.”
Det är åttonde gången denna månad som Mark var tvungen att jobba över. Amanda visste innerst inne att det inte handlade om jobbet utan om den blonda kvinnan som började jobba hos Mark efter årsskiftet. Hon som alla män slängde en extra blick på när hon passerade. Hon fångade in dem och åt upp dem levande likt en spindel i sitt nät. Svarta änkan kallade Amanda henne för. De biter dig och i början förblir bettet obemärkt, sedan upplever du kraftiga smärtor i din muskulatur och du får svårt att andas. Så var det för Amanda, i början var deras relation dold och hon förnekade den. Hon kände ingen smärta alls men nu hade den smugit sig på och hon visste inte hur lång tid det var kvar innan allting skulle brista.
Amanda tog med sig det dyra vinet ut på terrassen, slängde av sig sina högklackade skor från Elisabetta Franchi och satte sig på i de nya utemöblerna. Hon tänkte på sin familj hemma i Sverige och hoppades att de låg trygga i sina sängar och sov. Det var över ett år sedan hon träffade dem. Hennes mamma har aldrig varit särskilt positiv över hennes flytt till andra sidan Atlanten, hennes pappa däremot var den som uppmuntrade henne till att flytta. Han såg hur olycklig hon var i Sverige. Hennes livs största kärlek var på Manhattan medan hon satt i sin gamla lägenhet på Orust och lyssnade på All by myself med Celine Dion alldeles för många gånger. Till slut sa han till henne ”Det finns ingenting kvar, du har vuxit ifrån Orust. Åk till Mark. Åk till New York och stället där du verkligen hör hemma”. Tre veckor senare hade hon packat ned sitt liv i resväskor och satt på planet på väg till staden som aldrig sover och mannen i hennes liv. Han som vände upp och ned på hennes vardag. Han som fick henne att släppa allting hemma i trygga lilla Sverige och återvända till New York. Nu tolv år senare sitter hon ensam iklädd en svart fodralklänning och sippar på vinet de två egentligen skulle dela. På andra sidan gatan ser hon in till ett par och deras lille son som sitter framför teven. De skrattar. Så där lyckliga skulle Amanda och Mark kunna vara. Deras kärlek hade kunnat vara passionerad, de hade älskat, skrattat, pratat och levt tillsammans som gifta par gör. Istället valde han att ge sin kärlek till en kvinna tio år yngre än Amanda. Samtidigt som hon hatade henne kunde förstå henne på något sätt. Mark är den vackraste människa Amanda har sett. Han har sina fel som vilken person som helst, men Amanda lärde sig att älska dem. Amanda förstod inte vad hon hade gjort för fel, varför ville han inte ha henne längre? Varför kastade han sig i famnen på en annan kvinna? En kvinna lika gammal som hans yngre syster. Klockan rann i väg och den var nu tjugo i elva. Vinflaskan var nästan tom men all mat var kvar. Hon gick in i köket och fördelade allt i mindre burkar och ställde in dem i kylskåpet. Det vibrerade i hennes mobiltelefon igen. ”Du kanske redan har somnat, men jag ville i alla fall säga godnatt. Jag älskar dig, för alltid. Puss M”. Det kändes som en iskall ström for genom hela kroppen. Amanda kastade mobiltelefonen i väggen och föll till golvet. Hennes skrik hördes troligen i hela huset men hon brydde sig inte om grannarna vaknade. Tårarna rann och rösten blev svag, till slut kom inget ljud överhuvudtaget. Hon låg helt utmattad på marmorgolvet i köket. Hon orkade till slut resa sig och gick till badrummet, såg sig i spegeln. Mascaran hade runnit ned på kinderna och läppstiftet hade försvunnit.
Det var nu midnatt. Amanda låg i sängen, vänd mot dörren så han inte skulle se att hon fortfarande var vaken. Hon hade slutat gråta nu. Hon kände sig helt tom. Allt var knäpptyst. Till det plötsligt hördes att låset i ytterdörren vreds om, någon harklade sig, tog av sig sina skor och hängde upp sina ytterkläder. Mark var hemma.

VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (30 röster)
Svarta Änkan, 3.7 out of 5 based on 30 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.