Torpet

Jag längtar till helgen, sa Jenny. Jag också, det var länge sen jag var i torpet, sa John.

När vi var små så var vi där hela sommar lovet. Vi brukade fiska i sjön som ligger nedanför. Vi fick ofta låna grannens lilla eka, som låg vid bryggan.

 Vad tror du Jenny? Ska vi kolla om det finns kvar så kan vi ro ut på sjön i solnedgången. Romantiskt va? Ha ha skrattar dem båda. Äntligen blev det fredag, dem kom fram till huset, det var mörkt ute men dem kunde se att dörren stod på glänt.

Jenny blev stel i kroppen av skräck. John bad Jenny vara tyst och gömma sig bakom buskarna medans han gick runt huset för att kolla om det var någon där. Ingen syntes till, så de bestämde sig för att gå in och kolla. John gick genom hallen, ut i köket och vidare till vardagsrummet, inget syntes till. Jenny stod kvar vid hallen fortfarande lika nervös. De bestämmer sig för att gemensamt gå upp på andra våning.

Det knarrar i den gamla trappan där dem går. Plötsligt hör dem ett fönster går i kras, John rusar upp till ett av sovrummen, där står en man med en blodig kniv i handen och på golvet ligger Johns mamma död. Dom rusar skräckslagna ut ur huset, springer genom skogen och ut på närmaste väg och ringer polisen. Det tog inte mer en 10min innan polisen var på plats och arresterade mannen. Det visade sig att mannen hade mördat mer en 20pers.

Johns pappa mötte upp dem på polis stationen och körde hem Jenny till hennes föräldrar. Det här blev den värsta helgen i mitt liv, som skulle bli min bästa med Jenny.

Av: Albin Backman

VN:F [1.9.11_1134]
0.0/5 (0 röster)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.