Novell

Äntligen var det dax, jag kände hur fjärilarna i magen gjorde sig påminda och jag tittade nervöst mot trappupgången ett flertal gånger.
Vi hade pratat under en längre tid jag och joel och hade nu bestämt att vi skulle träffas och se bio, jag hade först varit tveksam till iden då jag är ganska blyg och har svårt att lära känna nya människor.

- Hej! Hör jag plötsligt någon ropa.
Jag lyfter blicken och ser hur Joel kommer gående mot mig med ett litet leende på läpparna.
Jag känner hur jag blir varm och hur allt blod plötsligt får för sig att rusa upp i ansiktet där det sedan färgar mina kinder i en tomatröd kulör.
Men jag kan ändå inte låta bli att titta på denna underbart vackra människa som närmade sig mig, Joel var lite längre än mig med brunt lite rufsigt hår som ramar in hans maskulina ansikte. Hans ögon har en grön nyans som ingen annan jag någonsin sett, blicken fastnar vid hans läppar, hans fina, kyssvänliga läppar.

- kul och äntligen träffas!
Jag vaknar upp ur min dagdröm som om någon hällt en hink med kallt vatten över mig.
Han står precis framför mig och jag möter hans blick en kort sekund innan jag snabbt vänder bort blicken.

Jag harklar mig lite och försöker komma på något bra att ge till svar, helt tomt!

- Har du tappat talförmågan? Joel tittar på mig med en retlig blick och ler sedan sitt varma leende.
Jag får äntligen ihop meningarna i huvudet och drar de till mina läppar som samarbetar, tack & lov.
- Ska vi gå och köpa biljetterna? Lyckas jag få ur mig.
Han nickar och vi går mot biljettkassan, mina ben känns som gele och jag får koncentrera mig för att få de bongstyriga benen att lyda.
När vi köpt biljetterna bestämmer vi oss för att dela på en pocorn, vilket är bra då jag ändå aldrig orkar äta upp min själv.
Vi letar upp våra platser i den änsålänge ganska tomma biosalen.
Jag lirkar av mig jackan och sätter mig tillrätta, jag sneglar lite när Joel tar av sig sin jacka. Han har en ljusblå skjorta på sig och jag kan se antydan till magmuskler genom det tunna jeanstyget, hans blick möter min och jag känner hur blodet ännu en gång rusar upp i ansiktet, jag vänder snabbt bort blicken generat.

Några fler letar sig in i biosalongen och filmen börjar. Det verkar vara en bra film men jag kan inte riktigt koncentrera mig och missar helt handlingen, jag stoppar ner handen i popcorns kartongen och försöker lirka upp några popcorn, jag är inte ensam om den iden och känner plötsligt hur hans hand nuddar min. Han drar inte undan den utan låter hans hand smeka snabbt vid min innan han drar upp den överfull med popcorn som sedan åker rakt in i munnen.
Jag lyckas få upp lite popcorn och stoppar de snabbt i munnen.
Jag lägger min arm på armstödet och känner snart värmen från hans arm som han lagt brevid min.
Jag försöker koncentrera mig på filmen för att inte bli nervös igen.
Efter en stund lägger han sin hand på min och kramar lätt min stela hand med sin, våra fingrar trasslar in sig i varandra och värmen från hans hud sprider sig ut mot min.
Vi sitter så under resten av filmen, filmen tar slut och vi måste släppa taget för att kunna ta våra saker.
Plötsligt står vi nere på gatan och ska säga hejdå.
- Detta får vi göra om.
Jag lyfter blicken och möter hans innan jag nickar.
Jag försöker komma på något och säga för att det inte ska bli tyst men det enda som flyger runt i mina tankar är önskan om att han ska kyssa mig.
Våra blickar möts igen
- Du är väldigt söt, säger han medans han strycker undan en av mina hårslingor som lirkat sig ur uppsättningen och hamnat i ansiktet.
Han ler och jag känner hur jag blir till vax i hans händer. Han lägger sin hand bakom min nacke och drar mig närmare sig, jag känner hur jag andas tyngre och mitt hjärta vill hoppa ur min bröstkorg.
Jag ser in i hans ögon och våra läppar dras till varandra som två magneter, hans varma andedräkt omsluter min och det skickas små stötar av lycka genom kroppen.
Vi står där på trotoaren och kramas, jag lägger mitt huvud tätt mot hans hals och suger in hans doft, hans värme smittar som ett virus mellan våra kroppar och jag glömmer både kylan och allt som händer runt omkring blir suddigt, det är bara han och jag.

Jag vill inte släppa men måste om jag ska hinna med den sista bussen hem, han ger mig en puss på pannan innan jag måste springa till bussen för att hinna med.
Väl på bussen sätter jag mig vid ett fönster, det är mörkt ute och man kan precis urskilja konturerna.
Det vibrerar till i fickan, jag tar upp mobilen och läser på displayen:
” Tack för ikväll, längtar till vi ses igen! Puss. ”
Jag lägger ner mobilen i fickan igen och känner mig plötsligt väldigt lycklig, världen är förändrad och det känns underbart att vara jag.

Några dagar senare bestämmer vi att vi ska ses hemma hos honom, jag känner mig nervös men samtidigt kan jag inte vänta mer på att få träffa honom.

Jag knackar på och det är en kvinna i ungefär 40 års åldern som öppnar.

- Eh hej jag skulle träffa Joel. Säger jag
Hon tittar på mig och bryter sedan ut i ett stort leende
- Åh du måste vara lina, Joel har pratat så mycket om dig och du var ju ännu sötare än han har sagt. Kom in, kom in.
Jag kliver in i hallen och tar av mig jackan.
- Du kan hänga upp din jacka på en av galgarna så ska jag säga till Joel att du är här.
Jag hänger upp jackan och tittar mig omkring.
- Hej!
Joel kommer fram och ger mig en kram, han luktar svagt av parfym.
Som jag längtat efter hans värme och doft, vi står så ett tag innan han tar min hand och leder mig upp för en trappa som leder upp till hans rum.
Han har ett ganska litet men mysigt rum.
- jaha, här bor jag som sagt. Det är inte så stort men jag gillar det.
Han släpper min hand och sätter sig på sängen vid väggen.
Jag tittar mig omkring och får plötsligt syn på en liten pojke med en stor gitarr i famnen.
- är det du? Jag tittar på han samtidigt som jag pekar på fotot som står på den lilla byrån.
- japp. Svarar han och skrattar lite lätt.
- vad söt du var säger jag och låter blicken dröja kvar på bilden.
-inte lika söt som du är svarar han medans han söker min blick.
- äh lägg av säger jag & känner hur jag rodnar lite lätt.
Jag fortsätter att se mig omkring lite i rummet, även rummet luktar som Joel. En doft som etsar sig fast bak i huvudet på mig.

- kan du inte komma och sätta dig, han sträcker ut handen som hoppas på att få fånga upp min.
Han tar min hand och drar ner mig i sängen, jag slår huvudet i väggen.
-Aj!
Han tittar på mig med orolig blick,
- Förlåt, är du okej? Det var inte meningen, jag lovar.
Jag kan inte låta bli att skratta, samtidigt tycker jag det är så sött att han bryr sig så mycket.
- Det gick bra, jag skrattar lite lätt.
Jag lägger huvudet tillrätta på en av de himmelsblå kuddarna som är prydligt uppstaplade och lägger händerna på magen.
Joel sträcker sig fram och ger mig en puss på pannan där jag tidigare slagit i huvudet.
Han lägger sig sedan brevid mig och jag kan höra hur han andas. Han smeker försiktigt min arm, våra händer hittar snabbt varandra och våra fingrar leker lätt med varandra. Vi ligger så ett tag, plötsligt reser han sig upp på armbågen och bara tittar på mig.
- vad är det? Säger jag
- jag kan inte fatta att jag har sån tur, han tittar på mig med varma ögon
Jag ler och tänker samtidigt att det här är nog så lycklig en människa kan bli,
- du är söt du svarar jag lite retligt.
Men han bara fortsätter med samma varma blick. Han lutar sig närmare och våra läppar möts i en varm kyss.
- vill ni ha något? Hans mamma ropar nere från köket.
Hans läppar får motvilligt slitas från mina för att kunna svara.
- ja vi kommer ner strax!
Han tittar på mig igen och kysser mig lätt innan han snabbt reser sig ur sängen och sträcker ut handen mot mig.
- inga islagna huvud denna gången , jag lovar säger han och skrattar.
Jag tar hans hand och vi går ner för trappan och ut i köket.
Det är ett ganska gammalt kök men väldigt mysigt, hans mamma har dukat fram kanelbullar och kaffe vid ett litet runt bord med en virkad duk med motiv av en ros på. På bordet står en stor hortensia som är i blom, Joel drar ut en av stolarna och gör en gest att jag ska sätta mig.
Jag ler och slår mig ner på den mjukt inklädda stolen.
Joel sätter sig brevid och visslar lite svagt,
En liten pudel kommer springandes runt hörnet och hoppar med lätthet upp i hans knä.
-åh vad söt den är, vad heter den?
- han heter Elvis.
-ska du hälsa på lina Elvis?
Hunden tittar lite konstigt på mig men viftar trofast på svansen.
-du är väll inte rädd för hundar? Joel tittar på mig med undrande blick
-nejdå, jag älskar djur.
hunden hoppar över till mitt knä och ger mig en liten puss på näsan.
- Glöm inte att det är min tjej Elvis. Joel tittar på mig, skrattar och kliar sedan elvis bakom örat.
Han hoppar över till Joels knä igen och sätter sig tillrätta.
-vad har vi sagt om att ha hunden uppe vid bordet. Det är Joels mamma som har hämtat kaffekopparna.
Elvis tittar på henne, gnyr lite som om han skäms och hoppar sedan ner för att lägga sig i sin bädd en bit bort
Även hon sätter sig ner på en av stolarna.
-jag hoppas du gillar kanelbullar lina? Hon tittar på mig och sträcker fram korgen med bullarna.
- ja, mamma brukar alltid baka kanelbullar så det är typ min favoritkaka, säger jag och ler
Jag tar en av bullarna och drar av det prassliga pappret.
Jag tar en tugga och en klunk av det varma kaffet.
- så Joel har du visat lina ditt rum nu.
Vi utbyter en blick och ett finurligt leende innan han svarar
Vi fortsätter och fika och hans mamma är faktiskt väldigt trevlig.
Plötsligt känner jag hur hans fot nuddar min under det lilla bordet, jag tittar mot han men han fortsätter prata med sin mamma.
Hans fot smeker min och letar sig en bit upp på mitt ben, det pirrar i kroppen men får inte avslöja något för hans mamma.
Joel reser sig från bordet,
Han tittar på mig och tar sen min hand.
Jag reser mig och följer med upp för trappan igen,
-tack för fikan.
-varsegod, roligt att ha dig här. Svarar hans mamma innan vi försvinner in på hans rum igen.
Han sätter igång lite musik &
Vi slår oss ner på sängen igen, jag sitter med ryggen mot väggen, han sätter sig brevid för att sen fortsätta över i liggande ställning, han lägger huvudet i mitt knä.
Jag drar mina fingrar genom hans tjocka och mjuka hår, han blundar och jag drar handen längs hans kind.
Mina fingrar stannar vid hans läppar och smeker dem lätt, han har långa ögonfransar som ramar in hans vackra ögon.
Jag följer konturerna av hans ansikte med fingertopparna och jag kan känna hans andedräkt mot min hand när jag ännu en gång närmar mig munnen, den sköljer äver som en varm våg och håller sig kvar ett tag innan den ger sig ut på äventyr i rummet.
Musikens toner blandas med våra andetag, och för en minut känns det som det bara är vi två i hela världen.

VN:F [1.9.11_1134]
3.3/5 (3 röster)
Novell, 3.3 out of 5 based on 3 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.