Hämndens ljuva pris

”Du är den första som får höra det här och jag vill att det bara ska stanna mellan oss.”
Sa Scratch medan Em satt utanför ett café och drack hennes kopp kaffe.
”Jag lovar att det bara ska stanna mellan dig och mig”
Men det var en lögn det visste Scratch från första början men han ville ge Em en chans att visa att han hade fel.
” jo, det är så här att jag inte har varit mig själv på den senaste tiden när jag varit med dig, jag har försökt förstå vad det är men jag kommer till samma usla svar om och om igen. Att jag är kär i dig, jag vet att du är ihop med min bror Rey, jag kan inte hjälpa det, okej?”
Em stod helt chockad och hon försökte förstå vad som precis hade hänt framför henne men det gick inte.
”Vem tror du att jag är, en till tjej som du tar från din bror?” Sa hon men Scratch böjde bara huvet och små log.
” Så han säger att det är jag som snor hans tjejer alltså, nej det är han som liksom snor mina tjejer som jag har haft en förälskelse i men nu när jag ser dig, stå här känner jag en känsla som stör mig, så jag ber om ursäkt och låter dig dricka ifred.”
Hon ville bara glömma bort vad som just hade hänt, men det var inte så lätt som hon trodde det skulle bli…
Hon började få känslor för honom.

Em ville berätta för Rey om henne och Scratch men hon visste inte när.
Em hörde några fotsteg från dörren som kom närmare och närmare tills man såg att det var…
”Rey, vad gör du hemma så tidigt?” frågade Em med förvånad ton.
”Ville bara överraska mitt sockergryn.” svarade han medan han tog armarna runt hennes midja och snurrade henne runt i luften.
Det värsta som kan hända nu är ju att…
*dörren ringer*
”Väntar du på någon speciell?” frågade Rey medan han gick och tittade vem det kunde vara.
”Det kan man väll säga att jag gör.”
Rey tittade på Em med förvånad samt arg blick, skakade huvet och öppnade dörren.
In kom…
”Hej Scratch, Em har visst väntat på dig.” sa Rey och gick ut från lägenheten.
”Vad var det med han då, du har väl inte sagt någonting eller?”
Em såg ner på marken och sen tittade hon upp på Scratch och sa.
”Nej, men jag tänkte att det skulle vara en bra ide att berätta för han om oss.”
”Är du inte klok?” sa Scratch med hög arg ton.

En vecka har gått och Em skulle äntligen berätta för Rey om henne och Scratch.
Men hans reaktion var inte direkt som hon hade förberett sig på.
Han struntade i henne hela konversationen, istället satt han och myste med Shadow tills hon sa:
”Men det betydde inget, jag älskar dig och bara dig.”
”Och det vill du att jag ska gå på?”
Em ville bevisa att hon brydde sig om honom, så hon sa att dom kunde boka att hotel och bara ta det lugnt och mysa.
Efter dom hade bokat hotel och packat färdigt så ringde dörren, Em öppnade dörren och där stod Scratch, Shadow började skälla som om det var en ny person som stod framför honom.
”Känner du inte igen mig gubben?” sa Scratch medan han försökte gå in genom dörren.
När Scratch  kommit in såg han väskorna direkt, sen tittade han upp på Em och Rey.
”Så vart någonstans ska ni?” frågade Scratch till Rey men han tittade på Em med en förvånad blick.
Rey svarade direkt på frågan, nästan som om han försökte bråka med Scratch om att han snodde Em från honom.
”Vi ska till ett hotell och där ska vi mysa.”

På kvällen när dom hade kommit till hotellet och checkat in, så gick dom direkt till sitt rum och började mysa framför tv:en tills Em sa:
”Jag är törstig kan du gå ner och hämta något till oss att dricka?”
Rey nickade och gick upp från sängen och ut från rummet.
När Rey kom in i rummet med rött vin så var Em inte där, så han knackade på badrumsdörren men ingen svarade.
Han öppnade dörren sakta, han tappade vinet så det gick sönder i tusen små glasbitar, för i badkaret så log Em, vattnet hade blandats med hennes blod.
Rey backade några steg av skräck och stötte till med roomservice killen som tog upp sin mobil, knappade in larmcentralen och berättade vad han hade sett.
Man kunde höra polis serierna fem minuter efter killen hade ringt.
Två polismän gick in genom dörren för att se liket ligga i badkaret.
”Vad har hänt här?” frågade en av poliserna.
Killen vars namn var Kalle svarade med låg ton:
”Jag kom in hit runt elva tiden och jag såg att mannen stod där och bara stirrade på henne, jag visste inte direkt vad jag skulle göra då men jag tog mitt intiativ och ringde er.”
Polisen nickade och frågade sedan:
”Såg du någon vid denna tiden som verkade konstig eller mystisk på något sätt?”
Den andra polisen bara skakade huvet och sa:
”Det han försöker säga är om du såg någon annan?”
Kalle fumlade efter någonting  i sin röda skjortficka och tog upp ett brev och en nyckel.
”Jo, det var en kille som gav mig detta brev och nyckel och sa att jag skulle ge det till er om ni skulle fråga en sådan fråga.” sa Kalle och gav brevet och nyckeln till poliserna.
Poliserna öppnade brevet försiktigt för att försäkra sig att inte förstöra några fingeravtryck eller bevismaterial.
På brevet stod det:

I låsta rum döljs sanningen.

Poliserna visste med ens direkt vad nyckeln var till för, de gick ner till lobbyn och frågade kvinnan bakom disken vilket rum denna nyckel kunde gå till, för dom trodde att det säkert kunde vara ett av rummen i hotellet.
Kvinnan svarade direkt, nästan som om hon har väntat på att den frågan skulle komma.
”Den går till rum 35 på tredje våningen.”
”Det är rummet jämte det rum som kvinnan blev mördad.” sa en av poliserna med häpen ton i rösten.
De gick upp till våning tre och gick fram till rum 35 och försökte  nyckeln med låset och det passade. De öppnade dörren och när dom kom en bit in i rummet så såg de en cd-skiva och på skivan stod det med röd färg: spela mig!
Poliserna gick till tv:en och la in skivan i skivspelaren och tryckte på play.
På skärmen såg man hur någon gick trappor upp till man såg en röd korridor.
Personen bakom kameran gick fram till rum 34, öppnade dörren och smög sakta fram.
Man kunde höra en kvinnlig röst som sa:
”Har du redan hämtat något att dricka älskling?”
Rey insåg att det var Em som pratade och det insåg poliserna också så dom pausade skivan och bad Rey att gå ut medan dom såg klart på skivan.
Men Rey rättade bara upp sig igen och tryckte på play igen.
Personen bakom kamera tog upp en kniv och höll upp den framför kameran sen så gick personen fram och la kameran på byrån som var framför sängen.
I en perfekt vinkel så man kunde se allt som hände, hur personen högg Em i ryggen och hur han bar Em in i badrummet och la henne i badkaret.
Poliserna tittade på Rey igen och tog tag i hans armar och förde bort honom.
För personen som mördade Em hade samma kläder som Rey hade på sig.

På polisstationen en månad senare så satt Rey framför två poliser, dom satt tysta i ungefär fem minuter tills en av poliserna började fråga Rey:
”Vem tror du mördade henne?”
Rey böjde ner huvet för att gömma sin ilska och sen så lyfte han upp det igen och sa:
”Varför frågar ni inte som det är, ni tror det är jag som mördade min egna fru.”
”Det tror vi inte alls.” sa en av poliserna.
”Ni såg det med egna ögon själva och jag såg på er att ni trodde på att det var jag.”sa Rey.
Poliserna tittade först på varandra och sen på Rey och frågade om han var polis och Rey nickade lite lätt.
”Imorgon så ber vi er komma in hit för att lämna in sakerna.” sa en av poliserna medan Rey tittade förvånat upp och frågade:
”Ger ni mig sparken?”
Poliserna nickade med detsamma.

Nästa dag så lämnade Rey in sina saker och ringde till Scratch för att meddela den sorgsna nyheten, men Scratch reaktion var inte alls som Rey hade förväntat sig av sin bror.
Rey trodde att han skulle vara förkrossat men istället verkade han lugn.
Han satte sig ner på sin soffa och satte igång Tv:en, shadow kom och hoppade upp i hans knä för att muntra upp sin husse.
Efter ungefär en halvtimme så ställde Rey sig upp för nu förstod han plötsligt vem det var som mördade Em.
”Efter alla blickar, efter alla kramar och besök så kunde jag inte ana det fören nu, fören det var försent.” tänkte Rey för sig själv medan han gick och satte sig vid sitt skrivbord och började skriva någonting på ett papper.

Samtidigt hos Scratch så vankade han av och an i köket med ett glas av rött vin.
”Varför gjorde du det, du älskade ju henne.” sa han för sig själv.
Det knackade på dörren helt plötsligt, Scratch skakade av sina känslor och försökte samla sig och gick och öppnade dörren.
Men ingen var där men det log ett brev framför hans fötter som han tåg upp och gick in och satte sig på soffan och började läsa.

Jag vet att det var du och du visste att för eller senare att jag skulle komma på det.
Polisen kommer inte tro mig det vet vi båda att dom inte kommer göra.
Så vad sägs om du går och säger polisen om hela sanningen annars så vet du vad som kommer hända.
Sally kom ut från badrummet med en mörk lila handduk runt sig.
”Vad är det älskling, du ser ut som om du har sett ett spöke.” sa Sally som är hans nya tjej.
Scratch log snett och sa:
”Inget som du behöver oroa dig över älskling, men du och Scrapy måste här ifrån några månader utan mig, så kan du lova mig att du alltid kommer hålla koll på Scrapy och vad som än händer kom inte hem fören jag sagt att det är okej.”
Sally såg förskräckt på scratch och sa med rädd ton:
”Du skämtar nu eller hur?”
Scratch såg ner på bordet framför honom och sa:
”Kommer du ihåg kvällen efter vårt bröllop då jag lovade att jag alltid ska skydda och älska min familj, gör du det?”
Scratch tittade upp på Sally och hon kunde se hans smärta som han bar i hans blåa ögon.
”Och jag tänker hålla mig till det löftet.” sa Scratch medan han steg upp ur soffan och gick med sårad blick till sitt rum.
Efter en kvart kom Sally in och la sig bredvid Scratch och började leka med hans bruna korta hår.
”Jag vet att du gör det här för att du älskar oss.” sa hon och Scratch tittade upp på henne och sa:
”Men?”
”Men jag vill tillbringa hela mitt liv med dig och inte vara ifrån dig.” sa Sally.
”Det förstår jag mycket väll men detta är viktigt, detta är mellan liv och död så snälla åk.”
Scratch vände sig ifrån henne och försökte somna.

Nästa dag så packade Sally ihop allt och var på väg att gå till bilen men Scratch gick fram till henne och gav en dramatisk kyss, vände sig om och gick tillbaka in till lägenheten.
När han kom in så såg han ett brev på fönsterkarmen, han gick sakta fram till fönsterkarmen för att ta brevet men innan han hann ta brevet så slog  någon till huvet med ett basebollträ.
När han vaknade upp igen så satt han på en stol fastbunden i vardagsrummet.
Fram bakom honom kom…
”Rey?!”
”Ja, det är jag, vem trodde du att det var?”
Rey gick fram till bordet och tog upp en iPhone och knappade in:

Ni kan komma nu.

Scratch såg upp på Rey och frågade:
”Vem skrev du det till?”
Rey bara gick i väg och ignorerade honom helt.

Samtidigt så pep det till i Sallys mobil, hon tog upp sin mobil, såg att det var från Scratch och läste meddelandet.
Hon insåg genast att det inte stämde så hon knappade in 112.
Det gick några signaler innan en kvinna svarade.
”Larmcentralen, hur kan jag hjälpa er?”
”Kan ni skicka polisen till Kyrkogatan, det är viktigt!”

”Varför gör du såhär?” sa Scratch medan Rey gick vankande och stirrade på att dörren, som om någon skulle komma vilken sekund som hänt.
”Har du inte förstått det än, jag vill ha revansch.” sa Rey.
Dörren öppnades sakta och in kom Sally och när hon hade tänt lampan så skrek hon till, för framför henne på en stol satt Scratch, fastbunden.
Hon sprang till honom och försökte lossa repen runt hans handleder, men det gick inte.
”Spring, rädda dig själv.” sa Scratch, men det var försent, Rey kom bakom och stack en spruta i armen med bedövningsmedel i.

När hon vaknade så satt hon fastbunden mittemot Scratch.
”Varför gör du så här, släpp oss.”  sa Sally medan hon försökte komma loss.
”Har du inte berättat det till henne, det som är så fruktansvärt.” sa Rey, men Scratch såg argt upp mot honom och skakade på huvet.
”Va pratar han om Scratch?” frågade Sally med förskräckt ton.
Scratch såg på Sally med sorgen och förkrossad blick och sa hela sanningen, att han mördade Em den natten och la skulden på sin bror.
”Men inget av det har någon mening nu, jag älskar dig och det kommer jag också göra så länge jag lever.” sa scratch till Sally.
”Jag älskar dig också.” sa Sally med lugnare ton i rösten.
”Oh bu hu, ni älskar varandra, men det kommer inte vara så länge till…” sa Rey.
Polisen bröt upp dörren helt plötsligt och såg att Rey stod där hållandes en kniv.
Två polismän sprang och fängslade Rey medan två andra hjälpte Sally och Scratch från repen.
”Går det bra.” frågade en av poliserna till Sally och Scratch.
Sally nickade lite lätt och såg upp mot Scratch.

På nyheterna näst morgon så var det om den fruktansvärda händelsen som hände ett par i Göteborg.
Sally låg lutad mot Scratch, tittade upp mot honom och hon fick en värmande blick tillbaka och en kyss på hjässan.
Det pep till i scratch mobil, han tåg upp den och i samma stund han såg vem det var ifrån så hoppade han upp ur soffan och tappade mobilen.
Sally plockade upp den från golvet och läst meddelandet:

Möt mig bakom biblioteket kl två på eftermiddagen…
Har något att prata med dig om.

”Jag trodde du sa att du mördade henne.”
”Det är det som är det som är det konstiga, jag mördade henne.” sa scratch med rädd ton.
”Vad tänker du göra?” frågade Sally.
”Jag tänker gå och nu vill jag att du stannar här, okej?”
”Nej, jag tänker inte rymma längre, jag tänker följa med dig, punkt slut.” Sa Sally bestämt.
Scratch suckade och nickade sen.
”Men då måste du lyssna på mig.”

När klockan var två så gick scratch med Sally till bibliotekets baksida.
Men ingen var där, scratch insåg att det var något fel och bad Sally att gå tillbaka.
När Sally hade gått så hoppade tre personer fram från vart sitt hörn, i ena handen så höll alla ett basebollträ, gick sakta fram.
När dom kommit tillräckligt nära så började en av dom slå honom och dom andra hängde på en och en, dom slutade helt plötsligt när han låg på mage, den person som började slå honom gav en mobil med en video igång.
”Hej broder, om du ser detta så sitter jag i fängelse och du i en svår situation, för när detta meddelandet slutar så kommer minna tre polare här att döda dig. Men rakt till sak, du Trodde kanske att du hade vunnit, men där har du fel. Har jag inte lärt dig någonting min bror?
Jag är den som Alltid vinner.”
När meddelandet slutade så tåg alla upp var sin kniv och började att kniv hugga Scratch.
Man kunde höra skriket på flera meters avstånd och sorgligt nog hörde också Sally det och började springa tillbaka.
När hon kom tillbaka så såg hon scratch ligga ner på marken med svåra skador, flåsade ut i luften.
Hon sprang fram till honom och försökte stoppa blödningarna, men det gick inte.
Scratch tittade upp på Sally med sårad. Lock och sa:
”Det är redan försent och det vet du.”
Men Sally ville inte tro det och fortsatte att stoppa blödningarna.
”Jag… Älskar…dig.” viskade scratch till Sally.
Sally försökte att hålla tårarna inne men det gick inte.
Scratch höjde försiktigt sin hand mot hennes kind och smekte den ömt.
”Vad ska jag säga till vår son att du inte kommer vara hos oss mer?” frågade Sally.
”Säg bara det här att jag alltid kommer att vara med…” Sa Scratch men han hann inte längre eftersom en ambulansbil kom konstigt nog och lyfte in honom på en ambulansbår.

Efter några timmar på sjukhuset så kom en doktor ut ur ett rum och berättade goda nyheterna till Sally.
”Er man kommer att klara sig, men han behöver vila i en vecka.”
”Kan vi gå in och träffa honom?” frågade Sally.
Doktorn tänkte efter lite och nickade sedan.
Sally gick in med sin son, hon såg direkt sin man liggandes i en av sängarna.
Hon gick sakta fram till sin man och satte sig bredvid honom på en svart fåtölj.
”Ska du hem nu pappa?” frågade Scrapy glatt.
”Ja det ska jag.”
Sally låg mot dom och reste sig upp för att gå, så att dom kunde få en egen tid tillsammans.
Men Scratch tåg tag i Sallys handled och förde henne till sig, Sally lutade sig sakta ner och deras munnar rörde vid varandra lätt.
”Blä, vad äckligt.” sa Scrapy.

När dom kom hem så välkomnades Scratch med en stor överraskning.
”Hej gubben, ja vem har saknat mig, ja vem har saknat mig.” Sa scratch medan Shadow kom springandes mot Scratch med tungan i vädret, Scratch satte sig på huk och började kela med Shadow med ett leende på läpparna.

SLUT

VN:F [1.9.11_1134]
3.0/5 (2 röster)
Hämndens ljuva pris, 3.0 out of 5 based on 2 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.