Guld

Kom hit Gonzo! Skrek Wilma. Gonzo sprang i rask takt till wilma och satte sig flämtande bredvid henne. Gonzo såg med förhoppning på Wilma . Wilma kände igen den blicken Gonzo utgav, han ville ha godis. Du får sen Gonzo sa wilma med en lugn röst. Wilma tyckte att den lilla 5kilos feta norwichterrien förstog vad hon sa och svarade genom att sänka ner huvudet som om han suckade. Den femtonåriga flickan struntade i hundens reaktion och fortsatte som förut med sin promenad. Efter en stund som varade ungefär två till tre minuter vände sig wilma och kollade efter den hund som hon trodde att hon hade i släptåg. Wilma frös till när hon förstog att Gonzo inte följt med henne.

Varför skulle han gå lös i skogen tänkte wilma för sig själv. Wilma agerade snabbt och följde hennes egna fotspår samtidigt som hon ropade Gonzos namn. Efter att hon vandrat 500 meter hörde hon Gonzos skällande en liten distans från barrstigen. Wilma avvek från stigen och gick mot hundens skall. Wilma kunde inte hålla sig för skratt när hon såg sin hund gräva rakt ner i marken. Hon kollade ner i hålet som Gonzo höll på att expandera. Wilma kunde urskilja en rektangulär form av något slag. Hunden fortsatte att gräva utan att notera det. Wilma plockade upp det med båda med båda händerna och kände den tyngd som föremålet vägde . Wilma uppskattade att den vägde runt 20 kilo. Wilma skrapade bort leran från föremålet . Wilma tappade andan av det hon såg. Det här måste Sofia och Malva veta.

Dagen efter hade hon samlat Sofia och Malva i ett av skolans uppehållsrum. Rummet var litet och hade ett litet bord och fyra stolar .

Sofie: Vad vill du? Wilma: Gissa vad jag hittade med… med en ton av upphetsning. Malva: Vet inte. Wilma: En guldtacka sa wilma med ännu mer upphetsning. Malva: Yeah, sure.  Sofia: Visa den då! Wilma tog fram den leriga tackan som hon hade haft i sin gröna väska. Malvas och Sofias miner var obeskrivliga. Sofia: Vart har du hittat den? Wilma: Jag hittade den när jag var ute med Gonzo. Malva: Hur mycket väger den? Wilma: Runt 20 kilo, kanske lite mindre. 

Malvas och Sofias blickar möttes. Malva och Sofia lämnade kort efter och ignorerade Wilma resten av hela skoldagen. Wilma frågade Malva och Sofia under lunchen om hon hade gjort något men dom svarade inte och gick bara iväg. Wilma var förvirrad. Efter den sista lektionen gick Wilma direkt hem utan att försöka prata med Malva och Sofia. Wilma klev ut ur skolbyggnaden och satte fart hem. Wilma kände sig iakttagen men skyllde bort känslan på att det var vinter och den kalla kylan just blåst under den blåa jackan hennes mamma köpt till henne i julas. Efter att hon gått in på grusvägen som leder över kullen började Wilma känna sig illa till mods. Wilma struntade i det och fortsatte. Wilma var just på väg att svänga vänster upp till hennes gata då Malva och Sofia attackerade henne från ingenstans. Wilma dök under Sofias arm och sprang allt vad hon hade den sista biten hem. När hon sprang förbi den sista biten och kom in på framsidan såg sprang hon rakt in i mamma. Wilma: Hjälp flåsade Wilma. Mamma: vad har hänt? Wilma: Malva och Sofia attackerade mig. Mamma: Varför? Wilma: Jag hittade guld igår. Mamma: Du har så livlig fantasi! Wilma: Det är sant, sa Wilma samtidigt som hon tog ur guldtackan ur väskan. Mamma: Det här måste vi ta hand om.

Dagen efter hade allt blivit tillrätta, mamma hade fixat allt. Hon hade kontaktat Malvas och Sofias föräldrar och tagit kontakt med den verkliga ägaren, Nordea. Nordea hade nämligen blivit av med en guldtacka då den kommit bort under en värdetransport. Som tack för att hon hittat den fick hon ett bankonto, en bankbok och insatta pengar av värde 500 kr med en ränta på 3.75 Procent.

 

spänning
Mvh Schedvin
VN:F [1.9.11_1134]
3.2/5 (10 röster)
Guld, 3.2 out of 5 based on 10 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.