Dikt

Om mina synder jag medveten är,
i mitt hjärta det mig förtär.
Men på syndernas väg jag ej ensam vandra,
med mig mänskligheten går men bortglömda av varandra.
In i djävulens famn vi steg för steg må gå,
ej medvetna om nåden vi kan få.
Genom Honom vägen till frälsning för oss är lagd.
Skinande som den finaste smaragd.
Med den vi ej väljer att se,
må Han ändå nåden oss ge.

VN:F [1.9.11_1134]
3.0/5 (2 röster)
Dikt, 3.0 out of 5 based on 2 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.