Dikt

 

Att stänga ögonen och tänka

I det mörka rummet grå

Att låta tårarna långt regna

Och sakta somna i en dröm

Jag öppnar ögonen och ser det gamla

Som har lämnat många tusen spår

Dem kastar knivarna i ryggen

Med falska leende sen går

En man och kvinna fångar ilskan

Dem låter aldrig göra ont på dig

De skyddar dig med bröstet

När du inte ser

Det går så många många mil

Med varje steg gamlare de blir

De första rynkor kommer fram

Och håret färgas till grått damm

Par svara korpar flyger in

De föreställer döden inte liv

Ni stänger ögonen och ser

De vackra molnen falla ner

Jag tackar er föräldrarna för allt

För ett liv på jorden under solens arm

För de första orden i mammas famn

För det första skrattet ni har hört

För det första tårar jag har fått

Att stänga ögonen och tänka

I det mörka rummet grå

Att låta tårarna långt regna

Och sakta somna i en dröm

Drömmen slutar inte vackert

Utan dans och sång

Och snart så ser ni slutet

Och stelnar utan hopp

På väggen hänger ramen

Med en svart bild

Den kommer aldrig färgas

Til blått

Och grönt

Och vit

Av: Bogdana Toba

VN:F [1.9.11_1134]
0.0/5 (0 röster)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.