När allting går i motvind

Ibland känns det som om mitt liv går upp i väst och går ner i öst.
Tvärtemot vad vår planet gör. Trots alla mina försök att rätta till felet på vårt samhälle så fortsätter mitt liv att gå upp i väst och gå ner i öst.
Jag är ingen kriminell, jag är inte heller en snyltare, jag är inte heller den som gör livet svårt för andra. ”Peace, Love & Harmony” De är vad jag är, men till vilken nytta? Hela tiden ser man hur folk som gör allt skit som finns i världen, bryter mot alla lagar och regler, rånar, våldtar, oprovocerad misshandel, organiserat brottshandlingar, falska och hycklande personligeheter… Ja, listan är lång. Men deras egon ännu längre mätt i Km. Trots dessa omoraliska handlingar dessa individer gör så jag kan inte sluta fråga mig själv
”Varför lever dem bra?”
”Varför måste jag stå för deras fängelsenota?”
”Varför måste jag som själv har invandrar bakgrund drabbas av den rasism som dessa idioter skapat? ”
Vart är samhället på väg egentligen? Varför ska jag , en person som aldrig blivit dömd för något brott, eller för den delen ALDRIG varit i närheten av en rättegångslokal bli så illabehandlad av medmänniskor i samhället? Allt från ”Svenskar” i SD’s ögon till invandrare från orten. Jag har aldrig gjort dig illa, eller? Jag följer mitt lands lagar och regler, jag betalar min skatt, jag hälsar glatt på var och en som hälsar på mig. Varför ska du då döma mig? För att jag har svarthårfärg? För att jag är själv från förorten fast inte har ditt ”Ghetto liv intellekt”? Eller är det att jag ”liknar” dessa idioter som begår våldshandlingar? Låt mig först och främst berätta den sanna verkligheten av förorten. Vi är fler som sätter oss emot kriminella. Men vi tystas ner konstant. Och till skillnad från dem kriminella så har vi inga vapen som vi kan hota deras tystnad med. Inte heller får vi någon assist från polismyndigheten i vår kamp mot dessa idioter, då brott i viss mängd är ”bra för statistiken” , det sistnämnda är rena spekulationer men man kan inte hjälpa att tro så då polisen agerande är så pass passiv att det är den enda förklaring till deras arbete.
Låt mig få redogöra en händelse som skedde inte allt för så länge sedan. Jag var ute och gick en sen sommarkväll, vilket jag vanligtvis brukar göra under sommrarna då Sveriges sommar är pricless så att säga. Klockan var lite sent över halv sju men med solen fortfarande glimtandes i väst. Då jag går min normala runda så bestämmer jag mig helt plötsligt att gå en ny runda runt orten. Jag bestämmer mig för att gå förbi centrum för och få se solens vackra strålar reflektera på alla glasrutor vår centrum är täckt med, en underbar syn må jag säga. Men sedan så ser jag det som en gång var fint bli till något vidrigt och fult. Jag ser äldre ungdomar som klottrar på glas och väggar med ett typsnitt likt de av en femåring. Med texter som ”F.T.P” ”Free Jojo” ”Fuck Aina”. Arg som jag blir ger jag mig iväg till dessa banditer och frågar dem vad det är dem sysslar med. ”Jag bor här” börjar jag med att säga och får tillbaka ”Och?”
Vad gör man i sådant läge? Visserligen bör man inte göra det jag gjorde, konfiskera deras färgburkar och slänga iväg meningar som ”Det är dina föräldras och mina skattepengar som går åt att sanera detta sen”
Gör man det så får man stryk och blir kallad för ”jävla svenne”
Gör man som jag gör sedan, går till polisen eller vanliga svenssons och diskuterar frågan som kräver hjälp så blir jag kallad för ”Wanabe svenne” Inte uttryckligt, men en blick säger mer än tusen ord…
Det känns som om jag är fast i en trans mittemellan. Vad jag än gör så går allting snett. Försöker jag förstöra rasismen så blir jag kallad för ”Hippie” eller ”Galen konspirationteoretiker”
Går jag på med våld både mot förövarna och svenssons så blir jag uthäng i diverse undermedia och kalla för ”MENA-invandrare” m.m.
Så säg mig, vad ska jag göra?
Det verkar som om ingen vill förstå. Folk är för upptagna med deras egna begär och egon att dem glömmer bort en viktigt detalj. Vi bor på en planet. Om något går sönder på ena sidan av planet så kommer vi alla att drabbas utav det. Förstår ni min metafor?
Vi måste hitta en balans så att vi kan leva i frid och harmoni med varandra oavsett ursprung och religon. Jag brukar säga ”Lev ditt liv precis så som du vill, så länge ditt liv och dem vägval du gör i ditt liv inte påverkar mitt liv negativt”
Men det är ingen som vill förstå. Inte heller vill dem acceptera då dem möjligtvis inser sanningen men förtränger den då att acceptera sanningen skulle innebära en hel livsomvänding i deras liv, man vill väl leva bra och se andra må dåligt så att man kan njuta av det goda man har?
Av: Woodi
VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (3 röster)
När allting går i motvind, 3.7 out of 5 based on 3 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.