Vägskälet

Det var mitt i natten. Fullmånen stod högt på himlen och stjärnorna lyste med klara sken i det svarta, molnfria. I hela bostadsområdet var det släckt, sånär som på gatubelysningen som inte skulle gå av förrän klockan nio nästa morgon. Det var så tyst, inte ens ugglorna hoade som de annars brukade. Var något fel, eller varför skulle det annars vara så tyst och stilla? Utan förvarning öppnades ytterdörren till ett av husen och en smal gestalt som var ca 170 cm lång klev ut och stängde igen dörren försiktigt. Sedan tassade gestalten iväg i den svarta, stilla, stjärnklara fullmånesnatten.

Gestalten fortsatte till skogsbrynet och vek av ned på en liten stig. En svag, kylig bris fick bladen på träden att vaja och gestalten, som var en flicka, rös till men fortsatte att gå. Flickans bara fötter tog steg för steg på den smala, fuktiga stigen och hon drog händerna över växtligheten som gick längs med kanterna. Hon visste inte riktigt vart hon gick men ändå hindrade det henne inte från att fortsätta. Det var som att hon drogs åt det håll hon gick emot. Flickans korta hår trasslade in sig i grenarna allt eftersom stigen smalnade av. Strax fick hon knappt plats på stigen och flicka var tvungen att vrida på sig för att kunna fortsätta.

Efter lite krängande och viljestyrka lyckades flickan ta sig igenom den smala delen av stigen och strax började den bli bredare och bredare. Flickan visste inte vart hon var eller hur långt hon hade gått, men trots det fortsatte hon. Stigen blev bredare och bredare och snart gick den över i en gammal grusväg. Natten var fortfarande tyst och stilla. När flickan tittade upp kunde hon skymta att stjärnorna och månen fortfarande lyste för fullt. Hon fortsatte att gå på grusvägen. Den såg ut som att den inte var använd på ett tag, det var nämligen fullt med växter på den. Frågorna snurrade i flickans huvud. Vad hade vägen använts till och utav vem? När slutade den användas och varför? Innan hon förstod vad som hände var hon plötsligt framme vid ett ställe där vägen delade sig. Mitt i delningen stod ett stort hus, fullt med klätterväxter på de kalla stenväggarna. Flickan stannade och såg på situationen. Vägen som gick till vänster såg ljus och varm ut medan vägen som gick till höger såg mörk och kall ut. Men tänk om det blir tvärtom längre bort? Vilken väg skulle hon välja?

Flickan slog upp sina ögon och såg sig yrvaket omkring. Det var morgon och en gnagande känsla dröjde sig kvar i hennes mage efter nattens dröm. Skogen hade verkligen varit tyst och skrämmande. För att inte tala om huset och vägskälet. Sakta satte sig flickan upp och drog in ett djupt andetag innan hon gick ned för att äta frukost. Stämningen vid frukostbordet var skum men hon brydde sig inte. Hon ville bara äta upp och fixa sig innan hon drog till skolan. När frukosten var uppäten och flickan var klar så drog hon på sig ytterkläderna och gick ut genom dörren. Äntligen var hon på väg till skolan!

Väl framme vid skolan gick hon direkt till sitt skåp och plockade ut det som skulle behövas till den första lektionen. När hon hade fått ut sina böcker kände hon ett par starka armar runt hennes midja, det var hennes underbara pojkvän! Flickan snodde runt och kramade hårt om honom innan de tillsammans gick emot lektionen.

Utanför lektionssalen stod nästan hela klassen och pratade. Några satt i fönstret och några satt på golvet. Vissa stod lutade emot väggen. Om man inte gick i klassen kunde man ändå se att det var olika gäng och vilka som tillhörde vilket gäng. Det var sportnördarna som alla stod med någon typ av sportig tröja, det var de populära som alla hade märkeskläder, det var nördarna som alla bar äldre kläder och sedan var det de övriga som bara hade hängt med varann för att de inte passade i något gäng alls. Flickan och hennes pojkvän tillhörde de övriga, det gjorde även flickans bästis som nu kom gående emot dem. Bästisen tog tag i flickans arm och skrek på henne att nu får det vara nog!
-Vad är det nu? frågade flickan skrämt.
- Nu får du faktiskt lägga ned, svarade bästisen. Det är dags nu.
- Dags för vad?
- Att välja, sade bästisen lugnt. Mig eller honom?

VN:F [1.9.11_1134]
3.1/5 (32 röster)
Vägskälet, 3.1 out of 5 based on 32 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.