19 år

Tyngden
den åtsittande smärtan i halsen

du säger att jag måste göra si och att jag måste göra så

kliandet
som intensivt och alldeles för effektfullt ökar ju oftare du öppnar din mun
när skulle jag göra något med mitt liv, när skulle jag inse att inget är lätt

Du ökar motståndet i rösten nu, du känns ansträngd
som om du inte tror att jag lyssnar

tro mig, jag lyssnar
mer än du någonsin kommer förstå

19 år
nitton år

inte längre ett barn men inte heller vuxen
får förtära alkohol men ändå inte slänga mina slantar på det

när blev det förbjudet att drömma
när blev det så svårt att hitta motivation?

Det sägs att ungdomens glansår var det man levde för
men hur kan man leva för otillräcklighet och bristande självförtroende?
När var det skönt med brustna hjärtan och kyliga kommentarer i korridorerna

Du säger att jag borde ta vara på livet
Men menar du leva det livet du aldrig levde eller vill du att jag ska hitta min egen väg

Du säger att jag ska satsa och våga leva min dröm
men hur ska jag någonsin våga det när du bara trycker ner mig.

trycket är om mitt bröst nu och tårarna faller ner
egentligen ska jag inte gråta
men hur ska jag kunna sluta när allt känns jobbigt och fel
konstigt och destruktivt

för visst är ungdomen en svår tid med onödig press och obefintlig självkänsla
men hur ska man kunna ta sig mot toppen när man inte har någon plan eller dröm

du säger att jag har hela livet framför mig
så låt mig känna att jag har det då
istället för att få mig att känna att allt jag har är nu.

VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (28 röster)
19 år, 3.7 out of 5 based on 28 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.