Synden

Den hotfulla och mörka röken fyllde snart rummet. Lukten, som slingrade sig in i kvinnans näsborrar var tjock och fullmatad av samvetskval. Men trots att hon bara ville fly, blickade hon en sista gång ut över salen, kroppen och bevisen fick inte bevaras. Sedan fick hon andnöd, kastade sig ut ur det lilla utrymmet och stängde, darrandes och svettandes, den vita trädörren. I hennes huvud kretsade ett stort, svart virrvarr, som gjorde det svårt att tänka klart. Den långa korridoren framför henne kändes inte alls gästvänlig i mörkret, men det var enda utvägen. Så gåendes tog hon sig snabbt och bestämt framåt, bort från rummet, bort från elden och bort från sina hemska synder. Om någon befunnit sig på skolan vid det tillfället, skulle personen garanterat hört de ekande fotstegen hennes klackskorgav ifrån sig, då hon panikartat flydde med bultande hjärta. Vid korridorens slut sköt hon kraftfullt upp den tröga ytterdörren och möttes av den kalla, friska nattsluften. Hon tittade sakta upp mot den oskyldiga halvmånen och önskade att det endast var den som bevittnat händelsen. Att hemligheten var trygg. Plötsligt började brandlarmet tjuta och hon begav sig snabbt över skolgården mot bilen, som stod parkerad vid en gammal fotbollsplan. Men trots att vägen dit var kort tyckte hon sig höra ljudet av sirener flera gånger. När hon till sin lättnad tillslut såg den röda bilen, sprang hon så snabbt som klackskorna förmådde över det blöta gräset. Hon ryckte upp bildörren och kastade sig ner i förarsätet, medan lukten av trygghet borrade sig in i hennes näsa. Efter det tog hon två djupa andetag, la den bruna och slitna portföljen på sätet bredvid, startade motorn och försvann från skolan.

VN:F [1.9.11_1134]
3.1/5 (16 röster)
Synden, 3.1 out of 5 based on 16 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.