Min kärlek till slumpen

Vem hade kunnat tro att min dagliga promenad runt kyrkogården och tillbaka skulle förändra hela mitt liv? Jag var någon form utav mästare på att tänka negativt då. Jag var självdestruktiv. Jag tyckte om mina vänner, vilket jag fortfarande gör, men varje gång jag var ensam lyckades jag ändå på något sätt tänka dystra tankar. Inte ledsen, men dyster. Mina problem var små, även om jag hade en bra familj och människorna runt mig var omtänksamma.

Jag frågade ofta mig själv varför det var på det här viset. Jag inser nu att det var på grund av brist på upplevelser, rutin. Jag gick hursomhelst min vanliga rutt ner förbi flippin’ burgers och runt kyrkogården.

Eftersom det var juletid bestämde jag mig för att gå genom kyrkogården och skänka en tanke åt mina medmänniskor. Jag log för mig själv när jag såg praktfulla blombeprydda gravstenar stå resta på kyrkogården.

Trots alla dessa stora vackra gravstenar lyckades mitt öga fastna på en liten ensam och sned gravsten som till stora delar var täckt av mossa. Vid stenens rot växte inga blommor. Jag satte mig på knä och läste på gravstenen ” Willy McBride, member of the Great Fallen 1898-1917”

Det var dom sekunderna som förändrade mitt liv, min livsstil och fick mig att uppskatta livet i den tid vi lever nu. I skrivande stund är jag 33 år gammal, bor i San Diego i Kalifornien, är gift, har två barn och är professor i historia samt specialiserar mig på världskrigen. Jag har aldrig varit lyckligare. Allt tack vare den promenaden för så många år sedan. Jag kommer ihåg allt från den promenaden, allt i detalj. Många skulle kalla det ödet. Jag är dock realist och tror inte på ödet. Jag kommer alltid tro på slumpen och jag kommer alltid att älska slumpen.

” Oh how do you do, young Willy McBride
Do you mind if I sit here down beside your graveside
And rest for a while ”neath the warm summer sun
I’ve been walking all day, and I’m nearly done
And I see by your gravestone you were only nineteen
When you joined the great fallen in 1916
Well I hope you died quick
And I hope you died clean
Oh Willy McBride, was is it slow and obscene”

Inspirerad av låten ”the green fields of France”.

VN:F [1.9.11_1134]
3.3/5 (6 röster)
Min kärlek till slumpen, 3.3 out of 5 based on 6 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.