The Date

Onsdagen på jobbet segade sig fram och dagen verkade aldrig vilja ta slut. Ute sken solen och det såg ut att kunna bli en riktigt bra kväll.
Det var inte bara vädret som hade chans att bli bra ikväll, ikväll hade jag stämt möte med min nyfunna vän från en datesida på internet och vi hade under en kort tid intensivt hörts via nätet och kanske lite brådskande bestämt oss för att träffas.

För att hinna utan att behöva stressa för mycket bad jag kollegorna om att få gå lite tidigare vilket gick bra så när klockan slog fyra så slog jag upp dörrarna till kvällen. Hoppade in i min otroligt solvarma Saab som snabbt tack vare sommartrafiken snabbt tog mig hem.
Väl hemma en snabb dusch och lite mat innan jag insåg att jag faktiskt hade rätt gott om tid på mig, jag pustade ut lite i soffan och kollade av läget med Mikael hur han låg till.
Han hade just lämnat hemmet och då visste jag att jag hade en dryg halvtimma på mig innan han kom. Hur kan mer förbereda sig för en date med en okänd man, det var frågan jag ställde mig.
Vad kunde jag förvänta mig, hur skulle han vara, hur skulle han agera och framför allt hur skulle jag agera, frågorna var många och svaren få. Jag hade ju så nyligen gett mig ut i djungeln av män på nätet, men det här var min första date. Vibbarna var goda och det kändes helt okey med denna hastiga date.
Klockan tickade på och soffan kändes plötsligt hård, typiskt mig… jag var nog lite nervös ändå, jag log för mig själv och tänkte att det här är ju så jag…

Vaknade till ur mina tankar av att mobilen ringde och det var Mikael som ville ha lite rådfrågning kring vägen till mig så jag förklarade kanske inte helt begripligt men jag hörde att jag kunde gå ut och möta upp honom, så jag slog en sista blick i spegeln och tänkte för mig själv att bättre än så här blir det inte.
Mikael körde upp mot mig och jag hoppade in bilen och möttes av ett par blå ögon och ett leende, jag tänkte snabbt att korten inte gjorde honom rättvisa, kanske mest för att de hade några år på nacken. Här satt ju en riktigt gobit. Hjärtat gjorde en dubbelvolt och jag motade bort nervositeten och tog fram mina geografiska kunskaper då jag skulle ta oss vidare mot kvällens mål.
Vi hade bestämt oss för att gå och bowla, ett bra alternativ om allt skulle kännas helt fel. Bowlingen låg i grannkommunen där jag vuxit upp så jag kände mig hemma och jag drog en lät suck när jag insåg att det inte var fullt av gamla kompisar, det här var ju vår stund tillsammans och vår chans att lära känna varandra bättre.
Vi hade inte spelat länge när Mikael fick in en strike och därefter kom emot mig och gav mig en kram efterföljt av lång puss och det var långt ifrån vad jag förväntat mig så jag blev en aning överrumplad men försökte ta det som den mogna kvinna man är.
Under spelets gång blev det mer och mer mysiga pussar och kramar, det kändes rätt men ändå fel och jag försökte mig på en bortförklaring som jag tror motades men ytterligare kramar och pussar knappt att jag mins då känslorna var i kaos.
Min erfarenhet av pussar och kyssar är att det slutar i kaos, finns inte ngt som kan göra mig så knäsvag och kär, jag faller direkt och att ha tappat kontrollen redan i detta tidiga stadium kändes mycket ovanligt men ändå mycket bra. Han tog för sig och kanske är det helt rätt sätt att ta mig, men hur kunde han veta det?
Bowlingen tog slut och behöver jag tala om att jag förlorade stort. Förmodligen förlorade jag inte bara tävlingen utan även min kontroll över läget.
Vi tog en promenad i parken som låg i närheten och hamnade på en brygga där vi satt och pratade fram och tillbaka om stort och smått och jag tror inte att det gick att ta fel på våra känslor för varandra. Nyfikenheten var enorm och känslorna likaså.
Kvällen fortsatte och vi började åka hemåt och trots alla förmaningar jag fått genom åren så kändes det rätt när jag frågade om han ville följa med upp, jag bad en stilla bön om att det inte skulle gå fel och sluta i katastrof men någonstans så kändes det ändå rätt.
Med facit i hand så gick även det bra även om jag blev knäsvag flera gånger men bestämt så satte jag ribban och kvällen slutade väl och vi hade svårt att säga hej då när det så var dags. Vi hoppades båda två på att allt skulle kännas rätt morgonen efter och lovade att höra av oss.
Morgonen efter vaknade jag med samma leende som jag somnade med och lite senare på dagen fick jag min bekräftelse på det från ett SMS som löd ”You kickstarted my heart” Kan det här sluta på ett annat sätt än bra?

VN:F [1.9.11_1134]
3.4/5 (5 röster)
The Date, 3.4 out of 5 based on 5 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.