Älskad Ängel

Vaknar av att telefonen ringer.
Oj, hade helt glömt bort att Sara skulle komma hit innan vi skulle iväg till festen!
Svarar i telefonen, Sara säger att hon kommer om 10 minuter och lägger på.
Varför har hon så bråttom? Festen håller ju på hela kvällen och vi hinner ju dit förr eller senare. Reser mig sakta ur sängen och från det varma täcket. Vill bara ligga kvar där men vet ju att jag inte kan det eftersom när Sara har bestämt sig för något så kan man inte få henne att ändra sig. Fixar till mig lite snabbt sen hör jag ringklockan. Sara luktar sprit och ser redan sliten ut. Hon räcker mig spriten.
– Drick nu!, säger Sara.
– Kom igen nu!, skriker Sara.
Hon har verkligen inget tålamod kvar.
- Vi tar din bil väl?, frågar Sara.
Borde jag göra det? Ta min bil?
Jag drack ju innan jag kom hem också.
Det är så många frågetecken i mitt huvud så när Sara frågar igen så är jag så förvirrad så jag säger ja. Sara ger mig en stor kram och säger älskar dig bästa vän!

Vi hoppar in i bilen kör förbi den lilla kiosken.
Nu kör vi in på motorvägen, inte en enda bil syns till.
Klockan är ju trots allt 9 men det brukar alltid vara folk på motorvägarna.
Sara ropar att vi ska köra snabbare!
- Nej, vi kör inte snabbare!, säger jag med en allvarlig röst.
- Jo, du är alltid så tråkig, säger Sara.
- Vi borde inte köra snabbt nu när det regnar, ser knappt något nu, säger jag.
Sara tystnar till.
- Gör det för min skull då, säger Sara.
Om jag inte kör fort så kommer Sara bli sur på mig och inte vilja prata med mig, men just nu kunde jag inte riskera det. Sara är den enda jag känner på festen och kan inte gå runt själv. Jag trycker ner gaspedalen och nu är vi uppe i 110km.
Sara dansar i bilen och är överlycklig.
Gasar lite mer nu, känns så otroligt bra!
Vi kör snabbt förbi och nu är vi bara 15 min från Johannes hus.
- Snart är vi framme hos Johannes, fnittrar jag fram.
Sara blir överlycklig och skrattar.
Älskar att se Sara glad, hon skiner upp i ett leende.
Kan inte låta bli och skratta med henne.
Det skulle trots allt bli en bra lördag!
Sara säger att jag ska kolla bak.
- Varför ska jag göra det?, frågar jag
- Bara gör det, säger Sara.
Kollar bak snabbt och Sara har gjort ett fint halsband till mig.
Precis när jag har tagit halsbandet så hör jag en lastbil tuta.
Vänder mig om snabbt och trycker det hårdaste jag kan på bromsen.
Kan inte koncentrera mig längre.
Det sista jag hör är Saras skrik och däcken skrapa hårt mot marken.

Allt blir vitt, min kropp tappar känseln och mina armar domnar bort.

Vaknar upp av ambulanssirener och av att massor av människor står och pratar.
Försöker koncentrera mig för att höra vad de säger.
- Den andra tjejen klarade inte sig.
- Vi fixar ambulans till den ena.
Kan inte tro att det är sant.
Mitt hjärta stannar för en sekund, har svårt och andas.
Brister ut i gråt inombords.
Allt är mitt fel, jag tog livet av Sara.
Jag tog livet av min bästa kompis.
Jag borde vara död, det var jag som körde bilen.
Får en plötsligt ont i hjärtat, det hugger hårt och slutar aldrig.
- Ladda och undan, säger ambulanspersonalen.
- Håll henne vaken, säger ambulanssjuksköterskan.
Allt ljud försvinner, kan inte längre höra. Kan bara se.
Kan bara se och känna allt en sista gång innan jag försvinner.
Tar hårt om halsbandet som jag fortfarande har i handen.
Kollar upp i himlen, nu blir vi två älskvärda änglar.

VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (7 röster)
Älskad Ängel, 3.7 out of 5 based on 7 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.