Ånger räddar inte dig från ödet

Med tankarna i min hjärna kunde jag inte sova. Jag satte på TV:n och där såg jag en man och kvinna träffas i smyg, plötsligt fick jag upp bilden i mitt huvud om hur det såg ut när jag firade till den enda kvinnan i mitt liv.
Vi bestämde oss för att träffas i skogen en kväll i december. Anledningen till varför vi valde att ses i en skog var för att hennes föräldrar inte visste om att vi var tillsammans. Jag hade väntat flera dagar på att denna dag skulle komma, då jag samlade mitt mod för att fråga henne om hon ville inleda ett äktenskap med mig. Fastän vi hade varit tillsammans i cirka 2 år så var jag väldigt nervös över vad hon skulle svara. Jag minns att det kändes som att det var tusen fjärilar i min mage. När jag ställde frågan såg jag vad hon skulle svara innan hon hann säga något och jag blev överlycklig!
Nu är det dag igen och det verkar som att jag somnade ganska sent eftersom det är samma film på tv som det var innan jag somnade. Men det finns ingen tid för att ligga och lata mig. Jag måste ut och leta efter ett jobb eftersom inom kort tid kommer det vara jag som måste försörja Maria. Det fungerar inte att vara arbetslös då.
Jag letar utan någon lycka. Det verkar som att ingen vill ta emot mig, kanske beror det på mitt utseende. Har ju hört tidigare att jag ser kriminell ut med mitt långa hår, mustasch och min muskulösa kroppsbyggnad. Som tur är min kompis Jason en frisör och jag kan klippa mig gratis hos honom.
Så fort jag går in i frisörsalongen ser Jason mig och han springer fram och erbjuder mig gratis klippning som väntat. När jag tackade ja till det blev min vän riktigt glad för han trodde att jag aldrig skulle förändra min frisyr. Jason frågar mig varför jag valt att klippa mig och jag berättar att den stora anledningen till det är att få jobb.
Medan han klipper mig ser jag att en man omringad av livvakter kommer in i frisörsalongen. Denna man är en maffia boss som heter Kristijan. Han är ledaren för den serbiska maffian. Jag berättar för Jason hur svårt det är att hitta ett jobb i denna stad och samtidigt som jag gör det kommer en av livvakterna fram till mig och säger att hans ledare vill tala med mig när jag är klar med klippningen.
Jag går fram till Kristijan efter min klippning och han berättar att han hade hört mitt snack med Jason om hur svårt jag hade med att hitta ett jobb.
– Jag kan erbjuda dig ett jobb. Jag brukar inte erbjuda främlingar jobb, men jag kan göra ett undantag eftersom jag vet att du är en riktig duktig kickboxare och vi skulle behöva någon som dig i vårt broderskap, säger Kristijan.
Jag tänker efter två sekunder sedan svarar jag: med all respekt Kristijan tror jag att skada oskyldiga människor inte skulle passa som jobb för mig. Bossen svarar med att jag inte ska behöva skada oskyldiga människor utan att jag bara ska finnas där för att hjälpa till med olika saker.
– Tänk över detta tills imorgon. Jag kommer ringa upp dig imorgon för att se om du vill gå med oss. Glöm inte att din ”lön” kommer vara lika bra som den är hos en pilot säger han slutligen.
Jag vaknar upp utav att min telefon tjuter, när jag kollar på den står det att jag har fått ett sms från Maria. ”Amir, jag har tänkt på en sak under en lång tid nu. Är vi verkligen menade för varandra? Tycker du inte att vi tog beslutet om att förlova oss för snabbt med tanke på hur läget ligger till med mina föräldrar? Vi har ingen inkomst eller något, hur ska vi bo ihop? Det är så många frågor i mitt huvud. jag vet inte jag borde göra…” skriver hon. Jag tänker inte ens svara på sms:et Håller med om att jag borde ha tänkt lite mer på allt hon nämnde, fast jag blir rätt så chockad över att hon skriver något sådant till mig. Tror att det viktigaste är att vår kärlek är stark, men hon verkar inte känna samma sak.
Känner mig väldigt motiverad till att hitta ett jobb nu. Jag springer från affär till affär, industri till industri, men ändå så vill ingen ha mig!
Känner att det inte finns en stor chans till att få ett jobb i denna stad. Att jag vaknade till sms:et gjorde så att jag glömde bort Kristijan och hans erbjudande helt och hållet! Jag tror faktiskt att jag ska testa på att jobba hos honom ett tag tills jag skaffar ett riktigt jobb.
”Kristijan, jag har tänkt över ditt erbjudande och jag skulle gärna vilja jobba för dig. Men bara under en viss period om det går bra?” skriver jag i ett sms till hans telefon. Svaret som jag får blir ”OK. Möt mig i Centrum klockan 24:00 ikväll så kan jag berätta om ditt första uppdrag”

Klockan är 23:55 och jag står mitt i centrum i hopp om att få ett bra jobb med bra pengar av honom. Plötsligt stannar en svart bil framför mig och därifrån stiger Kristijan ut med en man som är stor som ett berg som jag ser det.
Bossen berättar att vi måste åka till en man vid namnet Jovan för att få honom att berätta om vem som har läckt hemlig information om Kristijan. Min ”chef” nämner också att jag kommer få 5000 kronor om jag gör detta.
Jag och Pelle som den store mannen heter, hittar Jovan och frågar honom om vad tjallaren heter. Utan att behöva använda våld berättar han att mannen som läckt information kan vi hitta på hans egna gym i stan.

Vi anländer till gymmet, men dörren är låst eftersom det är sent.
– Tror du Jovan har lurat oss? Frågar Pelle.
– Det såg ut som att han talade sanning, säger jag.
Jätten som var med mig tog sönder en dörr till gymmet som tydligen inte var larmad. Vid bänkpressen hittar vi tjallaren, direkt märker vi att han är den vi letat efter. Pelle håller i honom medan jag slår honom i magen flertal gånger så att han ramlar så fort jätten släpper honom.
– Jag tror att detta räcker för honom, säger jag och vänder mig om.
Då hör jag hur en hantel lyfts och när jag vänder mig om ser jag att Pelle kastar en 40 kg:s hantel i huvudet på tjallaren. Rasande över det som händer framför mig knuffar jag Pelle och skriker till honom: Är du helt jävla dum i huvudet?! Vi sa aldrig något om att döda honom!
Den store mannen skrattar högt när han ser mig ilsken. Efter detta hinner jag inte tänka klart innan jag handlar.

När jag börjar bli medveten över det jag gör ser jag att Pelle ligger ner och jag känner en enorm smärta i min högra hand. Av rädslan över det jag gjort blir jag skakig och står stirrandes på Pelle som precis börjar vakna till. Han börjar ta upp något från jackfickan och så fort jag ser att det är en pistol, ger jag honom en hård spark i huvudet och Pelle vaknar inte mer.
Springer hem och låser dörren. Tänker på vad Kristijan kommer göra med mig nu när han får reda på vad som hände i gymmet med Pelle. Mitt liv är förstört!

Jag vaknar av att min telefon ringer. Det står att Kristijan ringer. Jag tvekar först att svara men ändå svarar jag.
– Jag kommer att få tag i dig personligen och när jag gör det kommer det inte bli snyggt, det lovar jag! Säger Kristijan
Jag måste träffa Maria innan jag flyr från staden. Samtidigt som jag tänker detta vibrerar min telefon. Jag tar upp den och ser att Maria ringer.
– Amir! Var har du varit de senaste dagarna?! Jag måste få träffa dig, vi måste prata.
– Jag kommer och ställer mig vid kiosken utanför dig, möt mig där. Sedan lade jag på.

Att Marias blåa ögon lyste så stark i mörkret visste jag inte. Hon är nog den vackraste människan på jorden. Jag berättar för Maria vad jag gjort de senaste dagarna, att jag varit på jakt efter jobb, min träff med Kristijan, incidenten i gymmet och min plan på att fly staden tillsammans med henne.
Maria blir rasande och säger att jag alltid ska lyckas skapa problem. Innan jag hinner förklara för henne att Pelle skulle skjuta och möjligen döda mig, får jag en örfil.
Det är droppen för mig. Jag kollar in i hennes ögon och säger att hon aldrig ska göra om det för då kommer jag inte kunna stå för konsekvenserna. Som en reflex när hon ger mig den andra örfilen ger jag henne en käftsmäll.
Maria börjar gråta och jag känner stor ånger. Håller om henne men det verkar inte hjälpa nu när tårarna forsar ner för hennes ansikte.
– Amir, denna sida har jag aldrig sett av dig. Tvivlade lite i vårt förhållande och det var det jag ville berätta för dig denna kväll. Nu vet jag att mina aningar om att du har en annan tjej är sanna för den Amir jag känner skulle aldrig ha slagit mig.
När hon säger detta tar hon upp förlovningsringen ur hennes jackficka och kastar den sedan springer hon iväg.
20 minuter senare kan jag inte hålla mig mer för gråt och nu kommer tårarna. Detta är första gången som jag gråter för en tjej. Tar upp min telefon och skriver ett meddelande till Maria: ”Älskling jag kommer aldrig ha en annan tjej förutom dig. Hur du kan tvivla på att du inte är den enda för mig gör mig förvånad. Lita på mig när jag skriver detta, du är källan till glädjen i mitt liv och jag kommer aldrig mer att lägga min hand på dig. Jag gör vad som helst bara du kommer tillbaka till mig”.

Inget svar på 30 minuter från Maria och nu börjar det regna. Jag går hem långsamt för att jag förtjänar att frysa efter det jag gjort mot henne.
När jag står utanför min trapp uppgång känner jag hur min telefon vibrerar och jag plockar fram den snabbt och ser att Maria har svarat: ”Amir, du skrämde mig när du berättade om allting och jag fick panik. Sa saker som jag inte menade. Förlåt, allt är mitt fel att detta hände, jag borde aldrig ha slagit dig. Förlåt för mina tvivel på din kärlek. Vår kärlek är stark och vi kommer att klara av allting tillsammans! Jag älskar dig, Amir!” Jag hinner knappt reagera då jag känner hur något vasst tränger in i min rygg.
– Jag sa att jag skulle hitta dig och att det inte skulle bli snyggt, säger en mörk röst.
Det börjar mörkna och jag känner hur jag tar mina sista andetag.

VN:F [1.9.11_1134]
2.1/5 (8 röster)
Ånger räddar inte dig från ödet, 2.1 out of 5 based on 8 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.