Alkoholförgiftad

Jag satt och skrev på en bok igen. Den här gången kanske det skulle gå vägen, ja det var i alla fall det som jag hoppades på. Utan hopp där man en bit för varje dag och jag var redan ganska död så jag behövde någonting att ty mej till. Om än bara hoppet om nästa bok. Jag hade redan döpt den till ”Asfaltsblommor”. Den innehöll en massa noveller. Grejer som jag varit med om på ett eller annat sätt.
Jag hade varit mellan jobb en längre tid igen. Det var inte hela världen. Visst, jag hade ingen a- kassa, men jag hade en del sparat. Jag hade nämligen inte haft någon semester på förra jobbet så när jag blev uppsagd så hade jag fått närmare 80000 kronor. Perfekt. Nu skulle det skrivas bok igen.
Redan dagen efter uppsägningen, som givetvis var för att jag drack för mycket, hade jag börjat. Visst, man kan ju inte skriva utan att dricka så det blev Systembolaget omedelbart och 15 flaskor vin och några lådor öl. Sen ringde jag till min drugdealer, Vicky, och beställde en tia röka.
Vicky.
Jag hade en kvinnlig drugdealer. Hon var rena dynamiten. Hon levererade alltid mitt röka till dörren. Det var perfekt eftersom jag slapp att gå ut. Hon kom in till mej och fick pengar och jag rökte på. Hon hade alltid toppgrejer så jag rökte alltid ner mej. Konstigt att jag fick något gjort under dom där månaderna, men det fick jag. Vicky var ganska nedgången, men en snygg röv så jag brukade knulla henne lite ibland. Det behövde jag eftersom jag knappt gick utanför dörren. Jag rökte och blev folkskygg.
Dagen började alltid med att klockan ringde vid 9 på morgonen. Jag gick upp och satte på en kanna kaffe som jag intog tillsammans med nyhetsmorgon. Tv 4 givetvis. Jag kollar inte på kommunist tv a’la svt. När det var slut så satte jag mej på träningscykeln i 45 minuter och tog sen en dusch med Hem till gården som sällskap i bakgrunden. Sen var det dags att skriva i några timmar. Av någon anledning så skriver jag bra på förmiddagarna, ja det märkte jag då. Det gick som en turbo.
Framemot 14 tiden på dagen började det liksom klia i kroppen, ja abstinens kanske det heter. Det blev en holk. En rejäl holk med resultatet helt bäng. Den helt bänge Alex blev törstig och började att dricka öl som en besatt. Ofta kunde jag fortsätta att skriva ändå, åtminstone ett tag. Det blev ganska knäppt förstås och ofta satt jag och skrev dikter istället.
Vid 17 tiden så var det dags att få något i magen. Jag rökte såklart igen och blev folkskygg så jag kunde inte gå ut. Utemat var alltså uteslutet. Makaroner och korv oftast och sen mer öl och röka. Jag slutade skriva och började pimpla Konjak och kaffe med Baileys. Porrsurfade en del också såklart. Ofta så skulle det raggas på facebook eftersom jag var kåt. Jag kunde inte gå utanför dörren i mitt nerrökta tillstånd, men fitta ville man såklart ha. Det gick oftast åt helvete. Vid 21 tiden på kvällen var jag kanon på alla sätt och vis. Stupade i säng och däckade bara för att göra nästa dag på precis samma sätt.
Det hände visserligen att någon kompis kom förbi. Ibland tittade Steffe in på en holk och några öl. Vi snackade såklart om hur kåt jag var. Alltid trillade alla samtalsämnen in på det. Det var inte så konstigt direkt. Jag var sällan hemifrån så kroppen behövde närhet. Inget konstigt med det, men Steffe tröttnade ganska fort så han stannade aldrig länge. Jag kunde fortsätta med min vardag.
Det gick flera månader på samma sätt. Marijuana, konjak, baileys, kaffe. Jag magrade ordentligt, men i min värld såg jag aldrig det. Fick en chock en kväll när jag kollade mej i spegeln i hallen och såg ett lik titta tillbaka. Det stod en man i spegeln. Mager och alldeles gräddvit i hyn. Sjukligt vit. Jag bestämde mej där och då. På måndag är det minsann slut med det här. Ingen alkohol. Ingen marijuana.
Tyvärr slutade varje måndag likadant. Vid 14 tiden började det att krypa i kroppen. Det tog några minuter och sen var jag där igen och följde gamla spår. Det gick helt enkelt inte att sluta. Jag behövde få röka och dricka varje dag tydligen. Det fanns ingenting att göra åt det. Lika bra att fortsätta.
Till slut kändes det ändå som att det inte skulle hålla. Det började att göra ont i magen. Någon sa att det var min lever. Jag bad dom fara och flyga. Man ska aldrig lyssna på dom.
Till slut kändes det ändå som att dom hade rätt. Jag beslutade mej för att bara dricka 5 starköl per dag och bara dricka två konjakskupor. Det gjorde susen och jag lyckades hålla mej till det. Kroppen började att må bra igen. Jag fick också klart boken och skickade in den.
Samma kväll som jag skickade in den kollapsade jag mitt på Södermalm och fick åka ambulans till Danderyds sjukhus. Inget av det minns jag, men jag minns rummet jag vaknade upp i. Det fanns sladdar i min kropp.
Sen ingenting.

En farbror stod framför mej. Han såg doktorslik ut med glasögon och vit rock. Jag vill ha en sån där vit rock så jag kan gå omkring och se doktorslik ut.
Den doktorslika mannen berättade att jag var alkoholförgiftad. Jag hade helt enkelt druckit för mycket sprit under för lång tid. Kroppen hade sagt ifrån, men nu skulle allting bli bra. Jag skulle bli renad sa han, men jag måste lägga om mitt leverne och inte dricka så destruktivt. Helst borde jag sluta dricka tyckte han. Jag berättade för honom att det var omöjligt. Drickandet var en del av mej och jag skulle sakna den personen alldeles för mycket. Han svarade att mitt liv skulle bli kort i så fall. Kanske 50 år med lite tur. Taget, sa jag. 50 år är ändå ganska bra. Jag kommer att hinna med det jag vill på den tiden.
Skål bröder och systrar.

VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (6 röster)
Alkoholförgiftad , 3.7 out of 5 based on 6 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.