Novell (namnlös)

Det var killen du ser gå förbi i kvarteret varje dag, med sina hörlurar och keps. Hans mörka jeans och luvtröjan. Ser ut som vem som helst, han är lite stor och kall. Växte upp i en liten villaförort utanför staden. Inget märkligt med det, han var ung bara femton år och börja kolla hur de äldre grabbarna i dom grövre kvarteren gör. Han går hem med sin tomma väska från skolan och när Marko kommer hem så det första han gör är att pussa sin mamma på kinden kanske verkar vara lite bögigt men han sätter familjen först. Han hade två äldre systrar Maria och Anna mycket framgångrika de hade flyttat hemifrån längesen och dom var hans idoler hans förebilder fast att säga det till var för mycket. Han skulle se svag ut. Hans enda lillebror Ivan var elva år då och han var lugn men han såg alltid upp till honom. Hans föräldrar var sjukskriva men han älskade dom ändå Ruzica och Dragan hette dom. Allt såg bra ut från utsidan. Men när han växer upp vill han bli som dom äldre som han följde förut. Han var en ledare i sextonårsåldern börja han som en liten springpojke för dom. Han började sälja smuggelsprit så hans föräldrar inte skulle ge han pengar, det skulle vara för mycket och otacksamt att be föräldrarna som själva inte har pengar och systrarna. Lillebrorsan var det ingen idé att fråga han fyllde precis tolv och storebrorsan hade kanske tjänat 80 kr på en vecka för det där skiten. Han köpte en keps till sin lillebror för pengarna han tjänade och det han hade sparat innan. Hans systrar gav Ivan allt, det Marko inte skulle kunna ge honom på en livstid kändes det för han. Maria och Anna ger alltid det bästa till deras födelsedagar. Man kunde inte ta emot men dom insisterade och efter ett tag blev man tvungen. Han ville kunna betala allt för sin familj, allt de vill ha skulle dom få tänkte han. Han fortsatte sälja sprit ett tag till tills han insåg att det inte var värt det. Han kunde fixa ett annat sett. Nu skulle han försöka få arbete och jobba vitt inget mer skit och riskera lite straff. Det gick inte det heller han sparkades tillbaka där han stod från början. Han var fortfarande med grabbarna som han för tio år sen gick och baxa choklad från Ica och det. Men nu var de äldre och hade inte mycket att göra och att göra grövre brott skulle inte löna sig. Så vad fanns det att göra du pallar inte sitta hemma för dina föräldrar är hemma hela tiden och man ser hur dom har det, så jävla tråkigt men dom kan inte göra något annat heller de skulle inte orka. Därför stack Marko med grabbarna som han hade känt hela livet. Han ville inte slösa livet inomhus och han var jävligt smart men orkade inte det. Så Marko och grabbarna går till en arena i närheten och dom hade snott cigg från föräldrar och hade det som tidsfördriv sen fastna han det gjorde grabbarna också. De var det enda det gjorde i timmar och de gick i fotboll också men den vintern var de avstängda för några småbus men inga större saker. Ingen träning heller och då rökte vi på träningstiden för vi fick ju inte träna. Våren närma sig, skolvännerna och andra vänner börjar hämta vattenpipan. De satt där i solen, lyssna på musik, snacka och rökte. Man chilla bara helt enkelt. Sket i allt förutom de nära och grabbarna. Marko han såg hur vissa börja röka andra saker och ta andra saker istället men han ville inte ens gå nära den vägen. Marko och hans närmsta sket i det avstod helt. Fuck droger han såg själv i femtonårsåldern hur folk blev fucked av det. Det är små saker men ingen ser det. Inte de vuxna, inte ens pundarnas föräldrar hur ska dom kunna klara livet då. Det var bara skita i. Sommaren var där spelade fotboll, bada, pipa och käka. Morgonen vaknade han så tidigt som möjligt för att kunna njuta helt av dagen. Pussar mamma på kinden och säger vi ses i natt jag älskar dig. Han hämta vännerna och på kvällen satte man sig vid en liten strand och grillade. Sen var det om och om. Han hade inget jobb så han kunde inte göra så mycket. Han baxa cyklar sålde dom till folk sen börja han baxa cyklar och lämnade in dom till polisen för att få papper på den och då fick han mycket mera. Det räckte ju knappt , han rökte ju och sen massa andra skitsaker. Imorgon var det Marias födelsedag. Han kunde inte ge henne någonting bara en kram, puss och ett löfte. – En dag så ska du få vad du än vill. Men den dagen var inte ens i närheten. Samma löfte var det till Anna.
Men fuck that han insåg själv det skulle inte gå på ett bra tag i alla fall. Han orkade inte ens vara där på deras födelsedagar. Han hade ingenting att ge så han skämdes när han kom hem under natten grät han så mycket för han är inte bra till något. Skolan gick inte. Familjen gick inte heller samma sak med grabbarna. Ivan kunde till och med ge dom presenter men jag ingenting. Fortfarande inga cash till familjen. Vissa av dom närmaste vännerna som var som bröder börja orma sig. Efter allt man hade hjälpt dom med problem och de så ormade de sig. Fuck dom Marko var på väg och knulla varenda en av dom. Låta någon lura honom efter allt? Jag tog bort droger från dom och hjälpte dom i bråk även ifall dom var starkare. Men Marko var glad ändå. För han såg vilka som var där ändå. Dario och Goran. Hans närmaste grabbar. Det var snart skola igen. Har man någon chans undrar han. Dragan fortsatte pressa han på skolan. Han slösa ett år på farsans jävla snack för att göra han stolt. Marko ångrade sig och visade inte sin pappa så mycket respekt när han såg man kan aldrig göra pappan stolt. Bara andra kunde men aldrig familjen. Fuck honom varför ska jag ha honom tänkte Marko. Deras ord var tilldess hans lagar. Men hur ska han följa dom när pappan anpassar reglerna till hans fördelar. Vilken dubbelmoral han har. Marko försöker ändå lösa det men förgäves. Relationen blev bara sämre och sämre. Han kunde inte möta Marko en enda procent av vägen. Marko såg bara att det var mammas ord som gällde då. Han var med grabbarna hela tiden. Chillade sönder. Han insåg vad han ville bli och det var motsatsen mot vägen han gick på. Han ville jobba med säkerhet bli polis eller något så han kan hjälpa dom tidiga ungdomsfallen som ingen annan vill ta och då fortsättar ungdomarna med drogerna. Men han fick inget jobb. För mycket stolthet för att fråga syskonen och familjen om något men det skulle han aldrig göra. Så han var på väg mot den kriminella banan. Från att stjäla tuggummin till värre saker. Men det tillät han inte och det var smart. Nu när skolan började igen så gick han dit och gjorde det han ska sen var det bara att käka med mamma och chilla med grabbarna. Marko och Goran brukade kolla på matcher och tippa för att ha hoppet kvar. För Dario gick det bra i skolan som vanligt och det är bra för han kommer inte vara som Marko och Goran. Han kommer få jobb och kunna plugga efter skolan. Marko var smart men vart var ambitionen undrar man. Hans födelsedag närma sig men Marko ville inte ha den. Maria och Anna gav dom allt men han kunde aldrig ge något. Vad är det där för stil. Snåla och fattiga snubben Marko var. Men Ruzica sa till honom att fira med sin vackra familj. Han lyssnade men samma natt grät han också för han tänkte på hur det fungera han var största fittan tänkte han. Han tänker så idag också. Pengar och det är inte allt men det där är respektlöst. Han gömmer sin ilska mot sig själv och andra bakom hiphopen och filmerna. Visade nästan aldrig känslor för någon fast han kroppsspråk var tydligt. I skolan och fritiden var det kåkregler ändå. Lojalitet var det viktigaste mellan oss grabbar. Den som tjallar eller ormar sig får stryk. Men fler o fler gjorde det. Marko släppte taget palla inte bry sig. Han hade två grabbar som han såg som sina bröder, en riktig bror och familjen. Det var allt han behövde egentligen. Han hölls sig på rätt sida av lagen. Han går hem från skolan och när han ska pussa henne så gråter hon kan knappt andas. Hon gråter.
– Mamma varför gråter du?
Han fick inget svar men han såg inte först men när han går in i vardagsrummet ser man hur täcket täcker hans stela kropp. Han fattade direkt. Han visste inte vad han ska göra. Han ringer sina morbröder för att ta hand om mamma Maria och Anna var på väg redan. Han klarade inte se henne gråta. Han flyr. Första och sista gången i sitt liv han flydde. Marko sprang till skolan för att hämta Ivan. Efter alla cigg och det så sprang han ändå genom hela staden till sin bror.
Han kunde inte visa sig svag och gråta framför Ivan. Han undrar hur han ska säga det. Finns inget att säga. Hans älskade gråter. Han tar brorsan i nacken och drar honom med en bit. Hans ilska går inte att stoppa. Ilskan mot sviket från pappan som sa att han aldrig skulle lämna honom. Han går ner på knä en bit bort från skolan och kollar på Ivan ” Du måste vara stark” ”lyssna” och så gav han Ivan en örfil för att lyssna noga. ”Pappa är död, jag ska ta dig till mormor och där ska du vara ett tag tills jag hämtar dig, ok?” Ivan bryter ut i tårar och Marko lägger han på ryggen och springer allt han kan dit. Han gråter och gråter men Marko gråter inte. Han är glad för att brorsan vet hur man visar känslor. Mormor tar emot Ivan. Marko tar en cigg och går upp på ett berg och tänker efter. Han kan inte försörja sin mamma själv. Syskonen ska ha till sig själv. Han ska ge brorsan allt han vill ha också. Men hur allt är fuckt för han. Han kom inte hem på fem dagar. Inte ens hans närmaste vänner hade sett han. Ingen hade sett han. Han slog sönder varenda en som ens kolla på han. Han har ingen plan. Han ser bara en utväg. Att lämna allt. Men det skulle inte mamma klara. Jag skulle göra som pappa fast ännu värre. Min bror som alltid såg upp till mig. Han har ingen chans att klara det. Han går längs brokanten och undrar hur han ska göra. Han hoppar inte. Han springer hem och tar hand om sin mamma först sen löser det sig. Men det gjorde aldrig. Marko började med tyngre brott för att tjäna pengar. Han fick pengarna men förlorade allt han stod för. ” Åren jag har slösat är inget jämfört med tårarna jag smakat”.

VN:F [1.9.11_1134]
3.3/5 (4 röster)
Novell (namnlös), 3.3 out of 5 based on 4 ratings

1 kommentar

  1. Andreas kaiser Skriver:

    Vart är styckesindelningen?

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 0.0/5 (0 röster cast)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.