Upphittad

Har du nånsin känt att du sitter fast? Du ser lösningen men du når den inte.
Som att du faller i ett svart hål utan botten. Allt känns meningslöst.

Pip.
Var är jag?
Pip.
Jag försöker öppna ögonen men min kropp vill inte lyda.
Pip.
Var är jag?
Pip.
Jag försökte öppna ögonen igen, den här gången lyckades jag. Jag såg en man klädd i vitt och blått sitta i en fotölj brevid mig. Jag försökte tala, men fick inte fram nåt. Försökte igen.
- Var är jag? frågade jag mannen bredvid mig.
- Du ligger inne på sjukhuset. svarade mannen kort.
Det för klarar det eländiga pipandet som fortsatte.
- Varför? Vad är hänt med mig?
- Jag skulle gå ut och fiska, svarade mannen, när jag kom fram till sjön såg jag dig ligga längs stranden alledels blek, jag kände efter pulsen och ringde hit.
- Men, vem är du? frågade jag
- Jag heter Karl. Fråga inte mer är du snäll. Jag har inga med svar att ge dig.
- Men…
- Vänta ska hämta en doktor till dig.
Karl lämnade mig ensam i rummet. Jag låg och konsentrerade mig på pipandet medans jag väntade på att Karl skulle komma tillbaka. Efter ett tag hörde jag nån öppna dörren.
- Hej jag heter Fanny, sa hon som kom in igenom dörren, du måste vara Sara.
Sara? Vem pratar hon om?
- Vilken är Sara? frågade jag Fanny.
- Heter du inte Sara? Det står så i mina papper…
Jag tänkte efter en stund. Vad heter jag?!
- J-jjag vet inte vad jag heter… svarade jag med gråten i halsen.
- Lilla gumman, du behöver inte gråta. hon klappade mig på kinden och torkade en tår som föll ner på kinden. Jag förstår att du inte minns så mycket. Du kom in hit med en kraftig hjärnskakning och medvetslös.
- Var är mamma och pappa? frågade jag.
- Dom sitter utanför, dom ville inte gå in om du inte kom ihåg dom. Vill du att jag ska hämta dom?
- Ja, det vill jag.
Fanny gick till dörren och sa åt mamma och pappa att komma in.
- Gumman! skrek mamma så fort hon såg mig.
- Mamma! skrek jag tillbaka och började gråta.
Mamma kom fram till mig och kramade mig löst.
- Var är pappa? frågade jag mamma.
- Pappa har gått ner till kafeterian för att köpa nåt att äta till dig.
Jag nickade som svar.

VN:F [1.9.11_1134]
3.1/5 (25 röster)
Upphittad, 3.1 out of 5 based on 25 ratings

1 kommentar

  1. Matilda Skriver:

    Riktigt bra novell!!

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 5.0/5 (2 röster cast)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.