Utfrusen

När jag vaknade upp och såg snabbt på klockan och insåg att jag hade försovit mig. Första gången på hela läsåret, tänkte Cilla. När hon med trötta steg tog sig in i badrummet som låg intill sovrummet och kollade sig i spegeln. Helvete! sa hon och såg att hon skulle komma försent om hon inte skyndade sig snabbt. När hon kommit ut ur porten till hennes lilla studentlägenhet som låg nästan vid universitetet hon gick på. När hon väl kommit in genom studentporten och gick genom den smala korridoren. På väggarna hängde porträtt av rymdraketer och viktiga politiska händelser. När Cilla hittade salen hon skulle ha lektion i, så satte hon sig på en stol lite i mitten av salen. När lektionen var över så sprang hennes kompis Johanna ikapp henne och gav henne en kram. Dom satte sig ner vid ett bord ute i uppehållsrummet och började plugga till det viktiga provet i rymdvetenskap så sa plötsligt Johanna, visst ska det bli roligt att åka ut på landet nu i helgen? Absolut, jätteroligt sa Cilla med ett litet leende. När skolan var slut för dagen så gick Cilla hem till sin lägenhet, hon tog in posten och räkningarna som hade kommit. Det hade kommit ett brev till hon, det var konstigt tänkte hon. Folk skickar väl inte brev något mer? det slutade man väl göra för länge sedan? hon öppnade brevet och det stod bara ” välkommen till lillsjön” Cilla fick en krypande känsla av obehag när hon läste brevet, vem var det som hade skrivit det? och vem visste om att hon skulle till lillsjön?

När det äntligen blivit Fredag så kom Johanna med bilen och tutade och manade att Cilla skulle skynda sig. Vi måste skynda oss, så vi slipper all tung trafik, kom igen nu ropade Johanna från förarstolen. Cilla kom ner med den större sportbagen, när hon öppnade bakluckan och slängde in väskan. När dom kommit ut på E4an så frågade Johanna varför Cilla var så tyst? Cilla sa med lågstämma att hon hade fått ett obehagligt brev. Johanna blev tyst ett par sekunder. Vad var det som stod på brevet? Cilla berättade, Johanna var sa att det var säkert någon från klassen som gjort det. Säkert Henrik, han gillar ju att skoja, den jäveln sa Johanna med en glad och ironisk stämma. Cilla log åt hennes håll.

När dom hade kommit fram till lillsjön så steg dom ut ur bilen och gick mot det lilla röda huset där receptionen fanns. Dom steg innanför dörren och såg sig omkring, det var uppstoppade fåglar, björnhuvuden som prydde väggarna. Johanna gick fram mot disken och ropade. Ut från ena rummet så kom en äldre herre och frågade vad damerna önskade? Vi har -hyrt en stuga på ena sidan av sjön sa Johanna. Gubben log med sina gula tänder mot dom och gav dom nycklarna. Ni ska visst bo i stuga nr 34 sa gubben med en lite tyst och osäker röst. Är det något fel på stugan frågade Johanna? den äldre gubben sa att det inte var något problem, stugan var fin och helt ny, ingen har sovit i den. Varför då? frågade Cilla som hört om konversationen. Ja du lilla vän sa gubben. Vi hade en familj som bodde i den för 1 år sedan, men när den fattade eld och nästan hela familjen dog. Cilla och Johanna tittade på varandra med en förskräckande blick. Gubben sa lugnande att det var en olycka, det var en fyllekärring som bodde där med sin son. Okej sa Cilla och tog Johanna i armen och slet ut hon mot bilen, Trevlig semester önskade gubben. När Cilla sa till Johanna att hon hade obehags känslor för att bo på en plats för där det hade dött folk. Johanna skrattade bara åt Cilla och menade att hon var fåfäng och paranoid och att hon skulle se så mycket film. När Johanna hade övertygat Cilla om att det inte var någon fara, det var ju bara en olyckshändelse. När dom kommit fram till deras stuga så tog dom i deras saker. Hela stället var nytt, ingen hade sovit i lakanen, ingen hade använt porslinet, ingen hade sovit där. Stället hade varit intakt sedan ombyggnationen. Cilla hade släppt ängslan när hon såg den mysiga stugan som precis vid vattnet vid den lilla sjön. Stugan var helt avskild från byn. Dom var helt ensamma vid den lilla sjön, säsongen var över och turistern hade åkt hem. Säsongen var över. Gud vad mysigt ställe utbrast Johanna. När dom gjort sig hemmastadda i stugan så hade det börjat att bli mörkt. Det var dags för middag. När Middagen var över så gick Cilla och Johanna och la sig i sina avskilda rum. När Cilla vaknade mitt i natten av att åskan gick, Cilla skulle gå till toaletten och det var bara åskan och regnet piskade mot fönsterrutorna i stugan. När Cilla öppnade toalettdörren och satt sig ner så kollade hon upp mot den fyrkantiga fönsterrutan och i samma ögonblick så slog blixten till och hon såg med fasa ett ansikte utanför fönstret. Cilla skrek till, ansiktet avlägsnades från fönstret och hon hörde hur Johanna bankade på dörren, Cilla öppnade dörren helt vettskrämd och helt likblek i ansiktet berättade hon vad som hänt till Johanna. Johanna sa att hon bara inbillade sig saker, hon måste ha sett någon film som hade fått henne att se saker som inte fanns där. När Cilla sa att det var på allvar och att det inte alls var någon synvilla, replikerade Johanna med att hon bara inbillar sig och att dom borde gå och sova igen. Cilla låg vaken hela natten och tänkte på, vem var det? vem var det som stod utanför toalett fönstret? Varför var stugägaren så motsägelsefull när dom skulle hyra stugan?

När natten övergick till morgon så hade fortfarande Cilla inte släppt ansiktet i fönstret, varför var det så blekt? varför stod en människa utanför fönstret överhuvudtaget? När dom gjorde frukosten så åts den under tystnad, tills Johanna frågade på ett skämtaktigt sätt om Cilla hade någon anledning till varför hon sett ett ansikte utanför fönstret? Cilla svarade att hon inte visste varför, men att det är obehagligt att se ett ansikte 1 mil från närmaste civilisation. Det måste vara någon som bor här i närheten som skulle skämta eller så inbillar du dig bara alternativt så tar du LSD sa Johanna. Cilla tittade på Johanna som att hon var helt dum i huvudet. När Johanna efter ett tag sa till Cilla att hon skulle ta bilen in till samhället för att köpa lite saker och att det skulle ta någon timme och frågade om Cilla kunde vara själv i stugan ett tag? Cilla kollade på Johanna och sa att hon inte var rädd och att hon troligen hade sett i syne.

När Johanna skulle ut i bilen så ropade Cilla om hon kunde handla cigaretter, du röker väl inte ropade Johanna tillbaka, Nä men jag vill ändå ha, lunga nerverna lite ropade Cilla tillbaka. När hon såg hur Johanna satt sig i bilen och krånglade med att hitta bilnycklarna. Cilla gick in genom dörren och hörde att bilen startade och så såg hon från köksfönstret att bilen rullade ut från gården och ut på skogsvägen. Cilla öppnade en av garderoberna som stod ute i den lilla hallen och hämtade en solstol och gick ut och solade sig. När hon tog fram en av tidningarna hon haft med sig från stan och började bläddra. När Cilla stoppa ner tidningen på gräset så såg hon ut i skogen, hon stelnade till av skräck och kunde inte röra sig, hela hon var på hel spänn ute i skogen så såg hon en varelse, hon såg bara konturerna av människan med samma ansikte som hon såg på natten. Cilla blundade och när hon öppnade ögonen så var det borta. Cilla ställde sig upp och sprang in i hallen, hon stängde dörren efter sig. Hon tog fram sin mobil och letade i telefonboken efter Johannas nummer, hon ringde upp och telefonsvaren kom fram. Nu började Cilla känna att paniken började att komma vem fan är det som är ute i skogen och vad vill den henne? Hon går ut i köket och märker att det inte är något som står rätt till, det känns som att någon till på henne när hon kommer in. Hon hör att en bil kommer nerifrån vägen till stugan. När Johanna stiger ut ur bilen och kommer inspringande i stugan och skriker att Cilla måste komma med ut, när Cilla och Johanna springer ut till bilen och ser på den spruckna rutan så frågar Cilla till Johanna vad det är som har hänt ? Johanna berättar att när hon kom körande på vägen så fick jag ett skott genom rutan, jag blev rädd och körde i väg och kom hit. Johanna var fortfarande upprörd och Cilla blev också rädd när hon hörde om det. Cilla berättade om hennes händelse när hon var ute och solade och hon såg ”det” ansiktet igen, fast nu var det hela människan som hade stått i skogen och att den hade kollat på henne och sedan bara försvunnit. Johanna frågade om personen var svartklädd och ca 180 -185 och normalbyggd ? Cilla frågade hur Johanna visste det? Johanna svarade att samma person hade hon sett inne i skogen just innan hon fick bilrutan krossad. När Cilla berättade att hon känner igen personen från något sammanhang, Utseendet påminner om någon, någon från skolan eller från tidigare år från grundskolan. När Johanna säger att hans ansikte påminner lite om Micke Lindqvist, haha kom du ihåg han? vilken jävla nolla han var, han pissade ju på sig i klassrummet. Sen sket han mitt på skolgården. Hahaha sa Cilla. Cilla sa med mindre röst. Kom du ihåg när jag anmälde han för sexuella övergrepp som han utsatt mig när jag gick i sexan? Johanna sa att hon helt glömt bort det, och bad om ursäkt för att hon skämtat om han. Cilla sa ingenting bara att hon hittat på , Johanna frågade vad hon menade? Jag hittade på det skrek Cilla ut. Kom du ihåg hur jag såg ut när jag gick i sexan? frågade hon. Johanna svarade att du var lite större, du hade lite större benstomme var det enda hon fick ur sig, Johanna tyckte att Cilla var tjock och äcklig på den tiden, ett riktigt fläskberg som var utstött i samma klass som Micke. En riktig tönt. Cilla svarade att hon var fet, jag var en fläskgris. När Micke bjöd upp mig och jag dansade med honom sen så gick vi in i omklädningsrummet. När Christer och Jesper och Klas kom in i rummet så började dom att trakassera mig och sa: Kolla: Kolla Tönt-Micke och Fläsk-Cecilia tillsammans. Det var då jag sa till Christer att jag blev indragen i omklädningsrummet och att Micke hade våldför sig på mig. Christer och dom andra började då att slå Micke med sparkar och slag. När lärarna kom och rede upp situationen så kunde jag ju inte backa ur, jag sa som jag hade sagt till skitskallen Christer att jag blivit sexuellt utnyttjad. När polisen kom till lokalen där klassfesten hörde till, så tog dom ju Micke och jag kördes till sjukhuset. Innan Micke åkte iväg så svor han på att hämnas på mig.

Johanna stod bara med öppen mun och fick inte fram ett ord. HUR I HELVETE KAN DU LJUGA OM EN SÅDAN SAK? MICKE FICK JU ÅKA PÅ BEHANDLINGSHEM FÖR DINA JÄVLA HISTORIER!! JÄVLA PSYKO!! Skrek Johanna till Cilla. Cilla skrek tillbaka att Johanna inte var så perfekt hon heller, hade hon inte stött ut henne så hade det inte behövt hända, sen var du inte så snäll mot Micke du heller!

Johanna öppnade dörren och vände sig om till Cilla, Johanna sa att det är fan så mycket allvarligare att anklaga någon för våldtäkt än att mobba och det ska du veta…. SE UPP skrek Cilla Johanna vände sig om och det ända hon såg var bladet på yxan som klyvde hennes huvud. Nu var det Johannas tur att åka upp till St: Per i himmelen. Nu var det inte Johanna som skulle vara en odåga och mobba hennes kamrater i klassrummet på någon mellansvensk kommuns skolor, nu var det hon som stod inför guds brinnande vrede. Johanna fick en enkel biljett ner till underjorden och där skulle hon få vara i all evighet.
Cilla vaknade upp i en stol i vardagsrummet, vart fan är jag. Hon såg ner på sina händer och fötter att dom var bundna vid stolen hon satt på. Ute i köket stod Micke och famlade mellan knivar och en cirkelsåg som han lekte med borta vid köksbänken. Cilla hörde att någon knackade på dörren, hon var helt utom sig av skräck. Jag kommer att dö! jag kommer att dö! tänkte hon, medans dörren öppnade sig. In genom dörren kom gubben som äger stugan. HJÄÄP MIG SKREK CILLA för full stämma. Gubben bara nickade åt hennes håll och sen frågade han Micke om han hade sett till att ingen kommer på vägen? nej pappa svarade Micke tillbaka. Gubben gick fram till Cilla och frågade henne om hon satt skönt? Hjälp mig kved Cilla fram till honom. Gubben presenterade sig som Mickes pappa, Bengt heter jag sa han. Varför gör ni så här mot mig? Bengt såg trött ut, som att man frågat han något självklart. Bengt börjar med om hon kommer ihåg kvällen den 7:e november 1995? det var då du anmälde min son för något som inte var riktigt sant? mm just det sa Bengt. Ni mobbade min son och sen har ni mage att anklaga honom för våldtäkt så vi förlorar all kontakt med han, vårat liv blev förstört. Hans liv blev förstört efter det. Förlåt grät Cilla fram, det v ar inte meningen att det skulle bli så. Bengt log med ett flin mot Cilla, nä det var inte meningen, det kommer inte dit ansikte eller kropp att vara efter vi är klara med dig heller sa Bengt med en lungstämma. Att ni var så dumma och gick på det här med stugan var ju med roligt. Vi stoppade lappar i eran brevlåda och ni gick i våran fälla. Vi gav ett speciellt erbjudande i din brevlåda om att ni skulle få hyra en stuga avskilt från dom andra stugorna, det var en fälla. En planering från första stund. När Micke presenterade iden för mig, så slog vi till. Nu sitter du här med en löjlig grimas ett straff för dina tidigare synder som såg till att splittra min familj. Bengt lutade sig över Cilla med tunga flås, när vi är klara med dig gumman så kommer du att önska att du inte var en jävla skithög, din lilla hora sa Bengt i hennes öra. Vi kommer att gå nu sa Bengt, Micke och jag kommer att gå ut ur stugan, ingen vet vart du befinner dig, ingen kommer någonsin att hitta dig. Cilla hörde att att någon spikade för brädor runt fönstren. Cilla såg att Bengt började ta av sig bältet som höll upp hans slitna jeans och hon började försöka att komma loss, Bengt slet med sig henne in i sovrummet och började en våldtäkt på henne medans han misshandlade henne, när Bengt var klar inne i rummet så var Cilla i en shock, nu fick du smaka på en riktig kuk sa Bengt när han lämnade henne, Cilla kände ingenting efteråt. Bara en kliande känsla i underlivet, Bengt hade givit hon flatlöss.När hon låg alldeles tyst i ett mörk stuga där man spikat för alla fönster och dörrar, Cilla var nu alldeles ensam. Johannas kropp var inte ens kvar, det var rent i stugan. Bara någon dunk med vatten fanns där, det hade dom inte satt dit av barmhärtighet, utan bara för att förlänga plågan. Efter 13 dagar inne i stugan så kände Cilla att hon var på väg för att dö, nu fanns det ingen räddning, det hade inte spelat någon roll hur mycket hon försökt slå och sparka på fönstret. Hon kom inte ut. Mitt jordeliv är över, hon hade redan tankarna på att hon troligen skulle komma till en bättre plats. Lössen hade till och med lämnat hon. Hon såg ljuset i tunneln komma närmare och närmare och till slut så åkte ögonen ihop och hon somnade för alltid.

Efter 6 månader så hittades stugan av en man som heter Harry. Harry hade precis fått veta att han skulle få äga flera hektar mark som hans senila pappa hade ägt innan han levde, Harry var en mycket glad man. Skogen som han hade ärvt skulle ge han flera miljoner i intäkter. Att hans pappa var död sket han fullständigt i. När Harry kollade igenom papperna han fått av advokaten så började han fundera, vem fan har byggt en ny stuga på hans marker? hans pappa hade varit senil dom sista åren, kunde han ha bett någon bygga den? när han kom tillbaka efter en vecka med verktyg så slet han bort dörren helt. Ett helt liv som hantverkare hade gett han en del kunskaper i hur man bryter bort en dörr. När Harry steg in i stugan så hittade han bara ett ruttet lik som låg på golvet. Harry kollade bara och sprang därifrån. När Harry kom tillbaka till bilen så ringde han polisen på direkten. När polisen kom in i stugan så kunde dom konstatera att det var Cecilia Svensson som varit försvunnen i över ett halv år. Polisen spärrade av området och man misstänkte att man hade och göra med en galen människa. Men inga fler försvinnanden i närområdena kom aldrig in till polisen. Polisen släppte teorin fort när Micke Lindqvist hade alibi för försvinnandet då han och hans pappa Bengt Lindqvist hade varit bortresta under tiden Cilla skulle tänkas att ha blivit inlåst i stugan.

Micke och Bengts dagar blev inte långvariga, under en vistelse i svenska fjällen så hittades dom av två stycken norska turister. På en gammal privatväg så hittades dom skjutna till döds. Polisen kallade det för en ren avrättning, dom hade fått krypa 4 kilometer innan dom hade skjutits. Polisen tyckte att det var märkligt då varken Bengt eller Micke var med i någon form av kriminell verksamhet. Detta var en maffialiknande avrättning. Polisen avskrev fallet då det varken fanns vittnen eller gärningsman till morden.

På ett soligt kafé satt Martin och skrev ett brev till polisen. Martin var en av typ exemplen på hur en psykopat kan vara, känner ingen ånger eller empati för sina medmänniskor. När han sett hur inlåsningen av Cilla gått till, så gick han fram till Bengt och sa vad han sett, och att han skulle gå till polisen om han inte skulle få en halv miljon kronor från dom var. När Bengt bara skrattade åt han, så började han planera. När han fick veta att dom skulle till fjällen två år senare så hade Bengt och Micke släppt Marins krav på pengar, den jävla idioten ska inte få någonting alls. När Bengt och Micke klev ut ur bilen vid en av sjöarna som det skulle fiskas i, så steg Marin fram bakom ett träd och började prata om att dom hade sin chans att slippa han, men nu är det försent. Martin drog fram ett gevär och tvingade Bengt och Micke när på knäna och att dom hade en bit att krypa på. När dom gått 4 kilometer in i skogen så beordrade Marin att dom skulle böja huvudet neråt. Micke sa ingenting Bengt likaså. Det sista dom hörde var ett gevärsskott som gick av sedan var deras liv här på jorden över.

Martin beskrev hela händelsen . vad han sett och vad han själv gjorde i ett brev till polisen från ett kafé i den soliga staden Barcelona. När Martin skickat iväg brevet så kände han sig som den Amerikanska seriemördaren Zodiac som härjade i Kalifornien på 70-80 talet. Kanske känner vi Martin? kanske är det en arbetskompis eller en släkting till oss? Martin brydde sig inte, han skickade bara brevet som en kaxig hälsning till polisen för att visa att han inte var rädd, självklart så skrev han inte brevet i sitt eget namn. Utan bara LS som stod för Lillsjön. Ingen skulle koppla han till morden, det fanns tusental svenska turister i Spanien. Kanske möter just du Martin nästa gång?

VN:F [1.9.11_1134]
0.0/5 (0 röster)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.