”Vi gillar olika’- invigning

Det ryktades mycket i staden, hemliga organisationer, hemliga konspirationer och komplott anstiftade av judar och de vita våldtäktsmännen. Oh livet! Vad omedveten jag var! Jag levde som en vanlig vit kvinna, jag polisanmälde min man när han hade gett mig svaga slag i kroppen utan att lämna några märken, visste jag inte att han var domaren i sitt hem? Att på det sättet jämställde han mig? Att han av någon anledning var tvungen att överta Gudens uppgifter att bedöma mig och straffa? Vem vet? Kanske var Guden för upptagen. Klart han var det. Han hade ju viktigare saker att göra än att bedöma och straffa eller skapa nya planeter, som till exempel att sitta vid ett skrivbord i himlen med en bärbar dator och skriva en helig skrift, nu med en titel ”Med eld och svärd”. Och att skriva en bok hör inte till de lättaste sysslorna ni förstår. Redigering, grammatik, stavning, yttrande- och tryckfrihetsregler, bokförlag och säljkampanj med svärdet i handen. Vilken tur att Guden har skapat en man som kan rycka in i hans ställe och döma de otrogna kvinnorna när han själv är uppslukad sitt författarskap.
Tillbaka till ämnet dock. Så ignorant som jag var. Förutom att inte ta hänsyn till min herre där hemma, Gudens favoritbarn, min troende dressör, kämpade jag mot homofober. Hur kunde jag beröva folk den mänskliga rättigheten att förfölja och hata sodomiter? Och kvinnor, ni vet, de som har sex med många män, vet ni vad jag sade om dem? Att de hade rätt att bestämma över sina egna kroppar och ha sex när de bara hade lust att ha den. Vilket fel jag hade! Det är självklart att kvinnor som har sex med många män är horor, och män som har sex med många kvinnor är sexiga hallickar. Jag behövde ändra mitt tänkande. Och ”Vi gillar olika’-sekten var på platsen för att hjälpa mig med det.
Jag minns det som om det har hänt idag, indoktrineringen på torget på Södergatan, flygblad med en bild av en hand och en påskrift VI GILLAR OLIKA och förföljelserna av de otrogna. Jag gick just förbi en asiatisk restaurang, ledd av hunger, intet ont anande, då det hände. Framför mina ögon dök upp en tjugoårig svensk hippie-tjej. Helt plötsligt och från ingenstans liksom ett Jehovas vittne.
- Du är rasist, väste hon. En arg folkmassa stod bakom henne och utförde märkliga rörelser, en del av dem bar banderoller, där det bland annat stod: STÅPPA RAZIZM, SVERJEDEMUKRATER E IZLAMOFOBER och THAIBOX BALA 42 KLONOL! ” Vi gillar olika, stoppa rasism…” repeterade de i trans. Det var en av deras ritualer tror jag.
- Du gillar inte olika, fortsatte hon hatfullt. Jag kom fort underfund med deras metoder. Först försökte de knäcka en. En knäckt och osäker person var lättare att åsiktsstyras.
- Eee, ursäkta mig?
- Du gillar inte olika, upprepade hon.
- Yyy…Jaha…och varför tycker du att jag inte gör det?
- Du demonstrerar inte!
- Yhm…och varför skulle jag det? Vad är det som har hänt?
- Vet du inte?! Sverigedemokraterna kom in i riksdagen! Hon bleknade i ansiktet av ilskan.
- Och?
- Och?! Hur kan du bara säga och? Bryr du dig inte om mänskliga rättigheter?
- Ja, jag bryr mig om mänskliga rättigheter. Jag förstår inte bara varför jag ska delta i den här demonstrationen.
- Därför att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen!
- Ja, det vet jag redan, och?!
- Och?! De är rasister! Ser du inte likheten mellan nazisternas framgång under andra världskriget och sverigedemokraternas framgång?
- Yyy nej…Men jag ser faktiskt likheten mellan saudiarabiska avrättningar av de otrogna och Holocaust.
- Du är islamofob! skrek hon i ett vredesutbrott. När hennes kompanjoner hörde ordet skrikas reagerade de direkt. De omringade mig och påbörjade hjärntvättning. Så här funkade det. Deras mål var att väcka skuldkänslor hos den potentiella anhängaren och påtvinga honom eller henne en ny syn på livet. Jag försökte motstå deras kraft genom att argumentera och vända bort blicken, men jag var för svag, de spottade ur sig ”rasist’-ordet som en kulspruta. De vann. Jag förstod att det här var planerat. Det var en invigning. Efter tjugo minuters omvändnings process visste jag inte längre vad mitt namn var. Hette jag något europeiskt eller hette jag Fatima Abdullah? Jag kunde inte heta Sophie Ericsson, det hade ju varit rasism.
- Du…han…rasist…rann fradgan ur min mun, hon får skylla sig själv…
- Vem? frågade sektmedlemmarna. De stod samlade runt mig med vidgade pupiller och väntade på ett svar. Ett svar som skulle avgöra om jag var beredd på att ersätta mina sexistiska västerländska värderingar med nya ”Vi gillar olika’- värderingar.
- Den våldtagna kvinnan i korta kjolen…, svarade jag.
- Allahu akbar! skrek den svenska hippie-tjejen, hon är med!
Insamlingen fröjdade, de klappade, hoppade och kramade varandra. Invigningen slutfördes framgångsrikt. Nu var jag på den rätta vägen. Mänskliga rättigheter segrade slutligen över det vita laglösa samhället där kvinnor spred oro genom att dansa till popmusik. Folkmassan log mot mig, den var vänlig. Vissa skakade hand med mig och vissa bjöd mig på fika. Kärleken svävade i luften. Hippie-tjejen kom fram till mig och tog mig i handen.
- Okej, svenne. Koncentrera dig nu. Det är den sista prövningen. Jag ställer dig tre frågor och om du svarar rätt får du skriva artiklar i Aftonbladet, sade hon. Är du beredd?
Jag tog ett djupt andetag.
- Ja, du kan börja.
- Vem är du? A) Kim Kardashian B) En jävla svenne C) Din grannes hund Puffers? Det var den första frågan. De övriga demonstranterna stod nervöst i tystnad och höll tummarna.
- Fan…det var svårt…tja…jag får chansa…hmm…kanske en jävla svenne? Har jag rätt?
- Yes!!! Hon klarade det, hörde jag någon skrika.
- Bra. Nästa fråga. Vad handlar Koranens sura 4 vers 34 om? A) Om kvinnomisshandel B) Om att hålla kvinnan i handen eller C) Om Sailor Moons kamp för kärlek och rättvisa?
- Hmm…Jag tror det är C. Om Sailor Moons kamp för kärlek och rättvisa.
- Utmärkt! sade hon. Och sista frågan. Vem står bakom tsunami som slog till mot Thailand år 2004? A) Naturen B) Judar C) Den vita kolonialisten?
- Jag vacklar mellan judar och den vita kolonialisten…jag är inte säker, båda alternativen är väldigt sannolika. Ah, jag tar den vita kolonialisten. Folk jublade. De pussade mig på kinden och gratulerade. Det var rätt svar.
- Fantastiskt! sade hippie-tjejen. Jag utnämner dig till Aftonladets journalist! Du gillar olika!

VN:F [1.9.11_1134]
1.0/5 (2 röster)
'Vi gillar olika'- invigning, 1.0 out of 5 based on 2 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.