100 kronor för tre månader med mig

Han sa att vi hade en framtid. Han sa att han såg en framtid tillsammans med mig. Att han kunde se oss gå vid strandkanten tillsammans hand i hand en sommarkväll och se solnedgången i horisonten. En framtid som varade för evigt och längre än så. En kärlek som blommade om på nytt varenda dag när vi såg i varandras ögon, en kärlek som aldrig vissnade. En kärlek som var lika vacker som en röd ros.

Hans kyssar, hans varma kramar och hans oskyldiga ord som i själva verket inte var oskyldiga… jag gick på allt samman och i tre månaders tid så förlät jag honom om och om igen. Tre månader som hade varit de mest plågsamma månader i mitt liv, när jag fick reda på sanningen. Han högg sönder mig, en kniv i hjärtat, vred om flera gånger tills jag ramlade till marken och inte kunde komma upp. Han gick sin väg. Utan mig, och vår framtid tillsammans tog han med sig. Kinderna brände och alla mina tårar hade blandats med mascaran och fallit till den hårda asfalten där jag hade legat i timmar och bara gråtit. Att jag var så dum. Att någon kunde älska mig, att någon verkligen kunde ÄLSKA mig… det var för bra för att vara sant. Jag blev förblindad av kärleken så jag såg inte vad som hände rätt framför ögonen på mig.

Att han lekte med mig, utnyttjade mig, slog vad om mig. Han playade mig. Playade, ett lustigt ord, ett elakt ord. Jag kan inte sluta säga det. Playade… Han lekte med mig, med mina känslor och med mitt hjärta. Jag var sårbar redan då. Jag hade försökt att hitta alla bitar av mitt hjärta, och kanske trodde jag att han kunde hjälpa mig att hitta de andra bitarna. Men han ljög för mig, som alla andra. Han förstörde allting, och slängde iväg bitarna ännu längre bort så jag inte kunde hitta dem.

Han sa att han älskade mig, att jag var den rätta, att han föralltid skulle stå vid min sida. Jag var liten, sårbar, och visste inte mycket. Han var den första som någonsin hade sagt så till mig, han var den första som tog hand om mig när jag verkligen behövde det. Varför? För att han slog vad med sina polare? Hundra konor, var det värt det? Hundra kronor för tre månader med mig? Han torkade mina tårar, och fyllde snabbt mitt hjärta med kärlek, sen krossade han det lika fort. Han var snygg, äldre och alla tjejer ville ju självklart ha honom. Varför fattade jag inte att han spelade? Varför skulle en kille som han vilja ha en tjej som mig…? En sårbar, mobbad, utfryst tjej, en tjej som är hatad av sina föräldrar, en tjej som inte hade några vänner, en tjej som alltid satt ensam och skar upp sina handleder mer och mer varje kväll.

All kärlek jag gav till lögnaren, sa att han var den enda för mig, den rätta, och jag var otroligt stolt över att få kalla honom min pojkvän.

Du gjorde i princip vad du ville, du gjorde mig så blind att du fick mig att göra som du ville. ”Jag är ju faktiskt din kille. Du ska inte vara rädd, jag kommer inte våldta dig eller något.” Nej, kanske inte, men han fick i alla fall det han ville ha; min kropp. ”Jag är ju din kille, sluta vara så feg nu!” Jag slutade med det också, åtminstone så försökte jag, han var ju trots allt min kille, alla tjejer ligger väl med sina killar, alla tjejer gör väl som killen vill, det var vad jag trodde. Det var vad alla hade sagt, ”killen bestämmer”, ”gör som han vill så blir det bra”, det fick jag höra, varenda dag fick jag höra samma sak. ”han är ju faktiskt din kille, du ska sluta vara så feg” Förlåt då, jag var faktiskt bara tretton…

VN:F [1.9.11_1134]
3.8/5 (26 röster)
100 kronor för tre månader med mig, 3.8 out of 5 based on 26 ratings

2 kommentarer

  1. Josefin Skriver:

    Jättebra!

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 3.3/5 (3 röster cast)
  2. Tina Skriver:

    Din novell är jätte bra. Jag tycker att den är inte som alla andra noveller. Utan en sån som man kan läsa om och om igen. Den är jätte bra och jag hoppas att en dag blr du författare och skriver jätte bra böcker.

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 3.0/5 (3 röster cast)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.