”Överallt smäller det. Bomberna faller ner från himmeln som stjärnfall. Ibland tar det helt plötsligt slut. Läs novell »
Hon kände hur den kalla vinden smekte hennes hud. Hon stod där på balkongräcket på 4:e våningen. Läs novell »
– Du kunde inte ha sagt det tidigare? det läst som en viskning när hon frågade. En tår trilla ner för hennes kind. Läs novell »
Hon ligger i sängen och stirrar ut genom fönstret. Månen lyser med sitt kraftfulla ljus. Hon får svårt att andas och känner sig så liten. Så hjälplös. Läs novell »
Har du någonsin känt att du har fastnat i något du inte vill och inte kunna komma loss? Det är som att sjunka ner i ett svart hål utan botten. Läs novell »
Fruktansvärt ensamt. Vita väggar med fina bilder på minnen som förvridits och blivit bättre, finare. Men ensamt. Mycket ensamt. Läs novell »
Om hon ansträngde sig riktigt mycket, kunde Vera se honom genom trädets brandgula förklädnad. Läs novell »