Hård kärlek

Kölden, den iskalla kölden genom den tunna kroppen fortsatte hon gå. Flickan hade inget mål eller visste inte var hon var. Hon hade på sig en tunn smutsig skinnjacka och slitna byxor. Hennes skor var lika tunna som hennes byxor med stora hål i. Hon hade lika stora hål i skorna som i hennes hjärta. Det var brustet förstår ni.  Hon hade ingenstans att gå. Allt var förlorat. Varje andetag var plågsamt att ta och det enda hon ville var att lägga sig ner på vägkanten och sova.

Staden var täckt av snö, snön såg lockande och varm ut. Nästan som stora vita moln som låg på marken endast till för små flickor med brustna hjärtan att lägga sig på och sova i tusen år. Glömma bort allt som har hänt det senaste året och bara hamna i en oändlig sömn.

Inget hade hjälp för att glömma allt. Tabletter, alkohol, knark. Ingenting fungerade.

Hon såg ett par gå hand i hand med tjocka pälsjackor. Hon hade glömt bort hur värme kändes. Hur hand i han betydde så mycket. Hur hon kunde göra allt för att få tillbaka honom. Men hon visste att det var omöjligt. Hennes kropp var full med blåmärken och ärr. Hon hade hamnat på akuten några gånger men skyllde alltid på att hon hade trillat på något sätt. Enklast var under vintern för då kunde man skylla på att det var halt ute.

Han hade slagit henne i 3 år. Han och flickan hade varit tillsammans i 4. Hon trodde att han var det bästa som hade hänt henne. Hon gav upp sitt gamla liv för att kunna flytta hem till honom och starta ett nytt liv fullt med kärlek och hopp.

Det första året var fantastiskt. Nästan som en film. Han hade inte mycket pengar men det gjorde ingenting. De hade haft ett hem tillsammans. De åt, älskade, och bråkade på golvet. Alla möbler hade kronofogden tagit. Slagen hade kommit långsamt fram. Hon kommer knappt ihåg när det började. Det var bara små incidenter till och börja med. Hon kunde ha glömt att handla bröd för veckan och han blev helt rasande. Han kunde slå henne utan anledning. Inte så hårt men det märktes. De första gångerna slog hon tillbaka. Då slutade han. Sen fick hon för sig att hon inte kunde slå honom. Hon älskade honom för mycket. Det kanske var hans sätt att visa att han älskade henne. Hon höll kvar den tanken under åren. När han tillslog hade slagit henne en decembereftermiddag rakt i magen när hon låg ner fick hon nog. Hon låtsades svimma som så många gånger tidigare. Han gick iväg till toaletten för att duscha av sig svetten som hade bildats på kroppen pga alla slag som han hade slagit. Hon låg där och kände. Kände hur magen värkte. Hon hade berättat för honom. Hon hade berättat för honom att hon var gravid. Att han inte kunde slå henne längre och att han kunde bli snäll igen. För barnets skull.

VN:F [1.9.11_1134]
3.7/5 (3 röster)
Hård kärlek, 3.7 out of 5 based on 3 ratings

2 kommentarer

  1. Aller Skriver:

    Wow… Jag ryser…
    Tänk att sådant faktiskt händer…
    Och jag gillar hur du berättar och observerar… Jag gillar dina ord… En väldigt bra novell!

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 0.0/5 (0 röster cast)
  2. Mona Skriver:

    Den var jätte bra! Men jag tycker det skulle vara lite mera detaljerad! I början var den jätte bra och i mitten oxå men i slutet blev det liksom snabbt. Men jätte bra saga iallafall.

    VA:F [1.9.11_1134]
    Rating: 0.0/5 (0 röster cast)

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.