Psyket

Fan, jag fattar inte hur dom kan göra såhär mot mig.
Mina egna föräldrar, Angelina tittar sig i spegeln, tittar på sin kropp.
Hon är tjock ! Att dom inte kan se det ? Hur fan kan dom kalla mig anorektiker när jag är 16 år och väger 57 kg ! Och nu , nu ska dom skicka mig till Blå stjärnan, nåt jävla psykhem.

Tova tittar på sin arm som är fylld med djupa, mörkröda streck.
Hon har nämligen skurit sig igen, och allt är hans fel ! Blodet forsar ner för hennes arm. Hon går bort till handfatet, Tvättar av sig och tänker, varför kan han inte bara lämna mig ifred ?

När Tova öppnar dörren till klassrummet blir det alldeles tyst.
Hon går och sätter sig på sin plats utan att röra en min.
Hennes lärare kommer fram och berättar att hon vet vad Tova håller på med.
När Tova kommer hem kan hon se att hennes mamma har gråtit.
- Vi har ringt efter hjälp, säger hennes pappa.
- Dom kommer och hämtar dig om en timme, du ska bo på Blå stjärnan ett tag nu.

Angelina tittar sig omkring i sitt nya rum. Hon ska alltså bo här i minst två månader.
Och inte nog med det, hon ska dela rummet med ett annat problembarn.

Tova går in i rummet, det är redan en flicka där och tittar sig omkring.
Det är nog hon som är min rumskamrat, tänker Tova.
Angelina hette hon nog.

VN:F [1.9.11_1134]
3.0/5 (2 röster)
Psyket, 3.0 out of 5 based on 2 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.