Kärlek utan lagar

Jag vaknar med ett ryck och där framför mig står han, han som jag älskar. Han ser mig djupt i ögonen. Han har hjälmen under armen och moppen står en bit bort. Han säger inget, han bara lägger sig ner bredvid mig i det fuktiga gräset. Han ler mot mig, hans hår är rufsigt och de bruna ögonen glittrar. Så småningom viskar han ett svagt hej. Hans mörka röst får mig att smälta. Vi ligger tysta och tittar upp mot skyn. Fåglarna kvittrar, det luktar nyklippt gräs och i hagarna står hästarna och betar. Jag har fortfarande min cider i handen och min hand är inte längre kall, utan svettig.

Han sätter sig upp men han säger inte ett ljud, han ser på mig med sina glittrande ögon. Han lutar sig sakta över mig och jag tror att han ska kyssa mig men istället tar han min cider som jag knappt druckit något av. Han tar några klunkar, jag hör hur gott han tycker det är. Jag sätter mig upp och han ler mot mig. Han frågar hur det är med mig. Jag vet inte vad jag ska svara så det blir ett vanligt ”jo, det är bra och med dig?”. Han svarar inte, han bara tar ett par klunkar till av cidern. Jag frågar hur det kommer sig att han är här. Han svarar inte, jag frågar en gång till och han harklar sig. Han berättar att han inte vågat tidigare och att han tog sig samman. Jag förstår inte vad han pratar om men det gör inget för han ler mot mig med sina röda läppar.

Jag ser på honom och vi ler. Min mage pirrar och jag dör nästan av all nervositet. Ingen säger något och det blir en pinsam tystnad. Jag harklar mig.

- Jag fick ditt sms.
- Alla?
- Nej, bara ett.
- Okej, jag skrev ganska många.
- Det är nog nått fel på min mobil.
- Ja skit samma, det va inte så viktigt.

Vi pratar om så oviktiga saker som vad det stod i tidningen och om vad som går på tv just i detta ögonblick. Tiden har aldrig gått så fort. Vi skrattar och det är nog mitt livs lyckligaste ögonblick. Mina skitiga byxor och mitt trasiga linne bryr jag mig inte om. Det enda som är i min tanke är personen mittemot som skrattar och verkar lika lycklig som jag.

Han säger inget, han bara tar min hand i sin och ler mot mig. Hans hand smeker min kind och vi kysser varandra. Vi lägger oss ner, min hand smeker hans varma bröst. Min ångest är borta, den försvann när han kom. Det känns som om jag är på ett par moln. Han drar sin hand genom mitt långa hår. Han kysser mig. Tanken på att natten ska ta slut är som en mardröm.

VN:F [1.9.11_1134]
2.0/5 (1 röst)
Kärlek utan lagar, 2.0 out of 5 based on 1 rating

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.