Året va 2000

Jag sitter fast i samma smet Det är som om skallen har rast Grått regn och slask Jag vill bara bort här ifrån men Snön faller tätt inget lätt bara svett Jag kämpar och sliter men ingenting blir rätt Jag är less på allting som kommer och går Ingenting består hella skiten ger bara sår Jag äeller en tår jag fäller en tår efter Alla dessa år

Ni vet alla hur jag mår allihopa från samma stall Alla hopplösa fall det gäller att vara kall Ta kritik och stå pall annars knall och fall Ni brinner ner som en marschall jag går från källare till tak jag har sett så många hak har mött så många snubbar sett så många vrak lever livet i en kloak precis har dragit sig ner jag vet hur dom beter sig kan inte leva utan droger det kan sluta med en spruta om alt spårar ut jag hoppas att ni har tur för jag har sett sinnesjuka killar/tjejer sluta i en bur dom va en cool figur nu tar jag en lungnade kur ja fick en resa till sjukan utan retur

dom kommer och går men inga polare består alla följer samma spår jag fäller en tår jag fäller en tår som mitt egna hjärta slår jag har en helt egen väg som är grå

gör vad som helst för att bli befriad härifrån jag levet i en respirator programmerad som en dator präglad uppväxt på Göteborgs gator känner killar och gubbar Som utdelar knarket till höger och vänster Och skiter i vem det drabbar

Jag går laddad som ni är laddad med hat Som satan fast mer

Allting kommer och går men ingenting består när skiten kokar över då fäller jag en tår För ni två kommer och består i mitt hjärta

Ska jag vara ärlig så vill jag bara försvinna För jag vet att jag inte kommer att vinna

Men en sak ska jag lova er att jag inte ska knarka mer

För misstag kan ske när det geller DROGER

VN:F [1.9.11_1134]
3.0/5 (1 röst)
Året va 2000, 3.0 out of 5 based on 1 rating

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.