1: a April

Pojken såg hopplöst på de kala bergen och de grenfria tallarna. Han visste inte var han var, men han var säker på att han var vilse. Ju mer han gick ju mer hann solen vandra sin färd mot andra sidan jordklotet. När mörkret hade lagt sig och månen hade stigit upp till sin plats på himlen bestämde han sig för att vila. Men vilan blev inte långvarig, han var tydligen inte ensam…

Efter veckarklockans sjunde ringning kastade han bort täcket och klev ur sängen. Hans mamma hade stått och skrikit på han i en halvtimme men hon hade nu åkt och jobbat. Han hade försovit sig. Han gick ner till köket och drack ett glas juice. Tandborstningen innan gjorde att det smakade illa.

Det var den 30: e mars, det kommer han ihåg eftersom hans mamma fyller år den första april. Hans pappa har han aldrig träffat så när han fyller år det vet han inte. När han var på väg till skolan mötte han Steffe som berättade en bra men ändå dålig nyhet. Dom hade studiedag, det var för många lärare sjuka. Det var kul att slippa skolan men nu gick han ju upp i onödan, han kunde ha sovit mycket längre. Han följde med Steffe hem. Där fick han saft och bullar av Steffes mamma som jobbar som dagmamma. Saft och bullar smakar kanongått för en fjortonåring. Steffes mamma ska på utflykt med dagbarnen till en cirkus. Steffe och pojken frågade om dom kunde få följa med, dom har hört att det finns mycket snygga tjejer där, det fick dom inte. Klockan halv fem gick dom två barnen in till cirkusen utan Steffes mammas samtycke.

Cirkusen var bra men försöken att ragga upp någon tjej gick desto sämre. Dom skyndade sig hem till pojken så att Steffes mamma inte skulle misstänka något. Väl hemma hos pojken såg dom att hans mamma hade raggat upp någon igen. Hon gjorde det ofta och sen när killen gick såg han att han tog med sig en av mammas räkning, han skulle betala den åt henne! Pojkens mamma hade sålt sig! Det här var vardag för pojken men Steffe blev helt stel men sade ingenting. Pojkens mamma erbjöd Steffe att äta med dem och det gjorde han.

Efter maten skulle Steffe och Pojken träffa två kompisar från deras klass, och som vanligt gör dom massa sattyg. Steffe får alla fyra att gå in på konsum och snatta en varsin glass. Glassen var god tyckte dom, men Pojken tyckte inte det. Han gjorde det bara för att alla andra gjorde det. Men busen blev värre och värre allt eftersom tiden gick. Det var allt ifrån busringning till att krossa glasrutor på bilar. Fem över elva ringer plötsligt Steffes mobil, han måste hem, hans mamma lät arg och stressad. Steffe blev nervös och undrade om dom andra killarna hade sett något mystiskt. Det hade ju aldrig hänt något förut. Alla killarna skyndade sig ändå hem och gick snabbt och lade sig.

Nästa dag i skolan var Pojken och de två andra pojkarna väldigt nervösa för vad som hade hänt. När Steffe tillslut kom till skolan, kom han med ett stort leende. Det var precis som om något bra hade hänt. Dem tre killarna stod hoppfullt och väntade på att Steffe skulle få ur sig vad det var som var så roligt. Det var en mus som hade smugit sig in i Steffes hus. Steffes mamma har nämligen fobi mot möss och råttor. Alla killarna pustade ut och kände en otrolig lättnad. Under dagen gick Steffe och grundade på vem som skulle bli offer för skämtdagen, Första april. Dom andra killarna verkade inte tänka på att det var första april. Klockan hade hunnit blivit tre och Pojken och hans klass slutade då. Pojken skyndade sig hem för att försäkra sig på att han slipper göra massa bus och verka tuff inför dom andra. Hemma tar han det lugnt, gör läxan och snor några kakor från skafferiet. Efter elfte besöket i skafferiet var kakorna slut och han var proppmätt. När hans mamma kommer hem hoppas han att hon har med sig något som gör han glad, vad som helst, bara han blir glad. Han blev inte glad. Hon började direkt med middagen, piroger. Det är tredje gången den här veckan han fick piroger. Efter middagen går han in till sitt rum och funderar på varför han jämt och ständigt är förkyld och har ont i huvudet. Han kom fram till att det var möglet. Det är mögel på många ställen i huset, speciellt badrummet.

Plötsligt ropade Pojkens mamma och sa att han hade telefon, han skyndade sig att svara. Det var Steffe. Han ville att dom skulle gå ut på en jägarutflykt. Platsen var svartberget. Det var det läskigaste stället som gick att vara på i hans kvarter. Dom skulle mötas inne i en träkoja en bit in i skogen, klockan sex. Han gillade överraskningar men inte när han var tvungen att vara ensam. När han började klä på sig för att gå till mötesplatsen frågade Pojkens mamma var han skulle, han svarade att han skulle gå till konsum med Oskar, en av de två klasskamraterna, och köpa tuggummi.

Hela vägen till Svartberget kände Pojken en konstig känsla, som om något var fel. Men han vågade inte göra något annat än att gå dit som han blev tillsagd. Det var lite knepigt att hitta kojan men han lyckades. Ju längre han fick vänta ju mer började rädslan ta över hans kropp. Efter tjugo minuter var han iskall och livrädd. Samtidigt ringer det hemma hos Pojkens mamma. Det var Oskar! Han frågade om Pojken var där. Mamman blev förvirrad, hon frågade om inte dom hade gått till konsum tillsammans. Det hade dom inte. Nu blev Pojkens mamma orolig och provade att ringa till pojkens mobil. När han svarade fick hon höra ett ord, HJÄLP!! Sen bröts det. Tut tut tut, Pojken tittade på displayen som fylldes av texten LADDA BATTERIET. Mamman ringde gråtfärdigt till polisen och berättade vad som hade hänt. Polisen skulle skicka ut en patrull som skulle leta efter Pojken.

Nu hade det blivit mörkt och han började inse att det var lönlöst att hitta ut från skogen. Han bestämde sig för att lägga sig ner för att vila och ta nya tag imorgon när dagsljuset hjälper till med letandet efter en utväg. Han skakade av rädsla och kunde absolut inte somna.

Plötsligt hörde han ljudet av grenar som bröts mot marken. Han blev livrädd och ställde sig snabbt upp. Han tittade runt omkring och gick för att han skulle se mer av området runt omkring.

Dagen efter fick Pojkens mamma ett telefonsamtal. Det var polisen, dom ville att hon skulle komma till polisstationen. Dom berättade inte varför. Hon tog med sig det nödvändigaste och åkte iväg. Polisen stod utanför och välkomnade henne. Dom tog in henne till ett kontor och berättade att dom hittade ett barn på morgonen…död…Men dom visste inte om det var Pojken. Mamman trodde inte att det var det men det ändrades snabbt när hon kom in i sjuksalen. Det visade sig att det var pojken, knivhuggen i ryggen. Mamman bröt ihop totalt och visste inte vad hon skulle ta sig till. Pojken blev mördad på sin mammas födelsedag. Han som bara skulle vara tuff inför kamraterna…

VN:F [1.9.11_1134]
3.3/5 (3 röster)
1: a April, 3.3 out of 5 based on 3 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.