Novell – En av dem

Där satt han, Ola, på en brun stol i skolans fängelseliknande korridor. I mellanstadiet var han som vilken normal pojke som helst, gjorde sina läxor, lekte med kompisar, men nu var det andra tider.
Nu hade han kommit till högstadiet, till synes för högstadieskolans elever så var han som vilken normal pojkvasker som helst, som precis lämnat kiss och bajsåldern, men också ett mycket passande mobboffer.
Det spelade ingen större roll vad man kunde mobba någon för, utan det var just att man verkligen mobbade någon som var det häftiga, det som stod i centrum för all den respekt man skulle få åstadkomma sig under den tre års långa period på skolan.
Ola hörde stegen, tunga och bestämda.
De närmade sig honom där han satt med sina nya böcker och alla de papper med diverse skolinformation, om vad som under skolåret komma skall.
Stegen upphörde, och mycket riktigt, där var Jens, så tuff, så respekterad.
Jens lät uppbringa ett nedlåtande flin som pressade Ola ner i den rangliga stolen.
Tystnade som följde var fruktansvärd, kvävande. Olas lungor havererade.
Han kunde inte säga något, han försökte samla sig för att ta till orda.
Men Jens hann först.
- Varför sitter du och läser bok din plugghäst? Det är faktiskt en väldigt allmänbildande bok sade Ola och höll skyltande upp sitt signerade exemplar av ”Propagandans makt”.
- Den är bara skit! Kontrade Jens och måttade en spark mot boken varpå den slungades ur Olas händer.
Boken dansade genom luften i en skruvad båge för att sedan landa i skolans miljövänliga papperskorg.
- Ånej inte mitt signerade exemplar! Ola snyftade och famlade oroligt med sina armar.
- Käften! Jens stämma var kraftfull och innehöll en självklar auktoritet.
I dess bärares närhet var Ola ingenting, han dog som en låga i vatten.
Jens slag träffade Ola i ansiktet, hans näsben krossades och bitarna krasade mot varandra.
Lite omänskligt kan verkas, men som Jens måste man visa i ett tidigt stadie vart skåpet ska stå.
Ola skrek högt, gällt, omanligt, som en nörd som så elakt Jens påpekat.
- Jävla Nörd! Jens slog igen. En örfil.
Knut ramlade av stolen och blev liggande på golvet.
Han tittade på sitt eget blod medan det bildade en ynklig pöl.

Emma kom gående genom korridoren. Det var Jens flickvän, hon var en riktig pingla, hon följde honom vart han än gick.
- Fan vad cool du är som slår nörden! Emma kramade Jens, och sade,
- Vill du ha cigg Jens? Jag har bara ett halvt paket men vi kan ju dela?
- Ja för fan hit med det, sade Jens arrogant.
- Du förresten kan vi inte sticka hem till mig, jag är så trött på det här stället!
- Javisst fnissade Emma och klängde sig fast runt Jens arm samtidigt som de lämnade korridoren.
Ola den svage, nörden, han låg ensam kvar i nerblodade kläder från ett gånget decennium.
Tystnad.
Tankar formade sig i Olas huvud. Varför kan jag inte vara lika cool som Jens? Jag vill också få tjejer!

Nästa dag, samma korridor samma Jens kommer gående med samma pingla runt sin arm.
Och Ola sitter där, i den bruna stolen med nerböjt huvud.
- Vafan har du böckerna nörd? Undrade Jens.
- Vadå böcker? Jag har köpt cigg! Olas röst var tuff, han tittade upp.
Emma och Jens gjorde stora ögon åt de tre cigaretter som mycket riktigt infann sig mellan Olas läppar, alla tre tända.
Tystnaden som följde var kvävande men Ola andades stadigt in röken utan att hosta.
Jens famlade med läpparna, försökte få fram ord.
Men Ola hann före.
- Ska ni ha era cigg eller inte? Sade Ola frågande.
- Fan vad tuff, erkände Jens, nästan lika tuff som jag.
- Nästan ännu häftigare! Tillade Emma.
- Va!? Skrek Jens.
- Nej, jag skojar ju bara, du är häftigast min sötnos!
- Ola frågade igen, och bjöd dem på cigg.
- Äntligen, mumlade Ola för sig själv, stolt och mer nöjd än nånsin.

VN:F [1.9.11_1134]
5.0/5 (1 röst)
Novell - En av dem, 5.0 out of 5 based on 1 rating

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.