Novell

Hon vred om nyckeln till sin lägenhet och hon märkte till sin förskräckelse att det inte var låst. Hade hon glömt att låsa när hon gick hemifrån? Kanske var det någon därinne nu? Det gick en kall kår genom kroppen på henne, men hon bestämde sig för att inte vara rädd utan utgick från att hon hade glömt att låsa. Hon gick in i lägenheten och låste dörren efter sig. Lägenheten var inte stor, men hon trivdes där. Hallen var sparsamt inredd men gav ändå intrycket av ombonad. Mot ena väggen stod det en byrå och bredvid den ett skoställ. Mitt emot byrån stod det en klädhängare där hon hängde upp sin läderkappa.
Hon gick in i köket och tog upp telefonen som hängde på väggen. Köket var även det spartanskt och funktionellt. Längs med ena väggen stod diskbänken och bredvid den en gammal spis. I mitten av köket stod ett matbord i furu med två stolar. Under telefonen stod det ett litet bord med en uppslagen telefonkatalog ovanpå.Hon knappade in numret till sin mamma vilket var det numret hon ringde mest, eftersom hon hade få väninnor att ringa till.
Telefonen gav ifrån sig några konstiga ljud och började sedan ringa.
-RING!!
-RING!! Hon började trumma med fingrarna mot telefonkatalogen.
- RING!!
- RING!! Hon märkte aldrig att någon smög sig på henne bakifrån. Hon såg aldrig att någon kom mot henne med en kofot i handen. Men hon kände slaget som dunkade in i huvudet på henne.
Det enda som hördes var telefonens RING RING och det enda som sågs var de brutala slagen som gång på gång träffade henne.

Poliskommissarie Harald Fors lade trött på luren.
- Vad är det här för samhälle? suckade han. Ännu ett mord har inträffat. Kommissarie Fors var en man i medelåldern med både fru och barn. Han var även väldigt duktig i sitt jobb.
- Det var en äldre dam som ringde, började kommissarie Fors. Hon heter Ann-Sophie Johansson och väcktes av telefonen igår kväll klockan 23.47. Hon såg att samtalet var från dottern men när hon svarade var det ingen där, fortsatte kommissarie Fors. Hon blev orolig att det hade hänt någonting så idag åkte hon till dotterns lägenhet och hittade henne död, avslutade kommissarie Fors medan han hällde upp ett glas vatten. Han hade blivit torr i munnen av att prata så mycket och tog en stor klunk av vattnet.
- Vad säger du Berg? Ska vi åka dit? frågade kommissarie Fors efter en stund.
- Vi får väl lov att göra det, har du adressen? svarade Johan Berg dom var kommissare Fors kollega.
- Jajemensan, sa Fors och viftade med en gul liten papperslapp.

De två poliserna åkte till Ann-Sophie som väntade i sin döda dotters lägenhet. De presenterade sig och beklagade sorgen. De förhörde Ann-Sophie men fann inga bevis på att det skulle kunna vara hon som mördat sin dotter. Men hon nämnde en person. Dotterns ex Jan Pettersson, som tydligen skulle resa utomlands samma dag.

Under förhöret med Ann-Sophie hade det varit andra poliser i lägenheten som letat efter fingeravtryck eller liknande. De hade hittat det de trodde var mordvapnet som skickades för undersökning. Medan de väntade på resultaten gick de för att förhöra grannarna.

- Hej, vi kommer från polisen, sa kommissarie Fors samtidigt som han visade upp din legitimation.
- Jaha, hej, svarade grannen som hette Jonas.
- Vi skulle vilja att du svarade på vad du gjorde straxt före midnatt igår kväll.
- Ja, hrrm, jag var hemma, svarade Jonas med nervös röst.
- Har du något bevis på det? Frågade kommissarie Berg.
- Nej, bara mitt samvete herrn.
- Ja, då får vi tacka för oss då, sa kommissarie Fors.
De knackade på hos Persson som det stod på nästa dörr.
- Hej, vi kommer från polisen, repeterade kommissarie Fors när han än en gång visade upp sin legitimation.
- Hejsan, vad kan jag stå med tjänst med?
- Vi skulle vilja fråga vad du gjorde runt midnatt igår kväll? frågade kommissarie Fors.
- Jag kom hem drygt klockan tolv.
- Vad gjorde du när du kom hem?
- När jag stängt dörren hörde jag ett skrik ifrån Johanssons lägenhet och gick dit och ringde på hennes dörr. Men ingen öppnade så jag gick hem igen och gick och la mig.
- Okej tack så mycket.

Det ringde på kommissarie Fors mobiltelfon. Det var hans kollega kommissarie Ström som ville meddela att offrets ex snart skulle lämna landet och att hans fingeravtryck fanns på mordvapnet. Planet gick om två timmar så poliskommissarierna Fors och Berg skyndade sig ner till bilen och körde med full fart till Arlanda flygplats. Det hann precis dit innan planet skulle avgå. Men förvånande nog hade den misstänkte ett fast alibi. Fors och Berg fick en tankeställare och gick sakta tillbaka till bilen. På vägen till polisstationen satt kommissarie Berg och tänkte igenom förhören de gjort under dagen och tillslut kom han på vem den skylldige var.

VN:F [1.9.11_1134]
2.7/5 (3 röster)
Novell, 2.7 out of 5 based on 3 ratings

Kommentera novell

Observera: Kommentar har lagts i kö för kontroll. Du behöver inte skicka in din kommentar på nytt.